Jordbruksverket vill öka produktionen av åkerbönor i Sverige, och JTI har sammanställt kunskap om hur åkerbönor ska hanteras för att kvaliteten ska bli den bästa. Åkerbönor har högst proteinskörd per hektar av alla baljväxter, och skulle kunna ersätta en hel del av det proteinfoder som nu importeras.

I dag importeras 60 procent av allt proteinfoder som används i Sverige.
– Om vi odlade mer proteinfoder själva, skulle det bidra till bättre växtföljder, minskad klimatpåverkan och ge bättre lönsamhet på svenska gårdar, säger Nils Jonsson på JTI.

Anders Andersson, försäljningschef på SMA mineral, höll en genomgång av strukturkalkningens olika aspekter.

VÄDERSTAD (JB)

SMA mineral hade bjudit in till en genomgång av vad strukturkalkning kan göra för lerjordar och hur man genomför en sådan för lyckat resultat. På Väderstadverkens åker hölls även en fältdemonstration av kalkningen.

Lerjordar utgör en stor del av åkermarken i Sverige. De har tyvärr en tendens att få en sämre struktur över tiden. En tung maskinpark bidrar till markpackningen och en ytterligare försämrad struktur. Det som händer är att jorden inte kan ta upp näring, gödning eller vatten på ett bra sätt när leran ”är som betong”. Nästan allt rinner av.

Primus motor för Jordbrukardagen, Sven-Inge Andersson i Stinghult, introducerar LRFordföranden i Östergötland, Peter Borring.

VALDEMARSVIK(JB)

Jordbrukardagen med anor ända sedan 1937 håller fortfarande sitt grepp om publiken. Slaktdjursbedömningen samlade drygt 100 deltagare och kvällens avslutande festligheter på Grännäs Restaurang var välbesökt. LRF-ordföranden i Östergötland, Peter Borring, konstaterade i sitt anförande att Sverige är det land i Europa som importerar mest mat.

I år blev det Mats Carlsson på gården Myckelycke i Ukna som kammade hem vinsten i den mycket prestigefyllda slaktdjursbedömningen. En tävling som tack vare det lokala Bjursunds slakteri, precis som det var från början, kan hållas på hemmaplan i Valdemarsvik.

Kalvning sker året om så det är alltid fullt i de olika båsen på ekologiska Västanås gård.

KRISTINEHAMN (JB)

En ko levererar varje dag, även denna söndag då Jordbrukaren besöker Västanås gård strax öster om Kristinehamn. Förutom mjölk, sistlidna natt även en liten kalv som på darrande ben letar efter mammans juver.

Oftast fixar dom det själva, menar Fredrik Hedberg, en av de sex familjedelägarna i gården. De föder ofta på natten och nästan alltid bara en kalv.

Peter med Ella på ryggen. Extra foder på gång till kossorna av rasen highland cattle.

ARVIKA (JB)

Peter Olsson driver jordbruk i Bosebyn mitt emellan sjöarna Racken och Gunnern. Hans djurbesättning består av drygt tiotalet highland cattle dikor. Att bruka jorden även i liten skala bidrar till att hålla landskapet öppet, anser Peter. Att dessutom bo nära djur och natur är berikande för alla i familjen.

– Min mest rofyllda stund är under en arbetspaus sittandes på en stubbe i hagen med korna nära inpå, beskriver han.

Per-Åke Nykvist och Anna Ring med treårige Hugo, på platsen där mejeriet ska byggas.

RÅDOM (VB)

Bönderna Anna Ring och Per-Åke Nykvist har drivit lantbruk i fem år. Nu ska paret bygga till ett litet mejeri vid ladugården. Ett bygge där man satsar cirka en halv miljon. De tänker bygga själva av eget virke ur skogen, men måste ta hjälp med vissa delar. Per-Åke Nykvist tycker att det är rätt tid att satsa nu när mjölkbönderna har det svårt och många lägger ner produktionen.

Målet är att ungefär 200 liter mjölk, av två till två och ett halvt ton dagligen, ska säljas direkt till Ica Toria i Torsby. Som det är idag har mjölk från Rådom cirka 70 mils resväg för att nå butikerna i Torsby, mot att resvägen vid årsskiftet, då mejeriet i Rådom beräknas vara klart, endast är sju kilometer.

Lars Pehrson tar ut stiliga kon Charmaine 491. Hon tvekar först, vill nog inte vara med på bild. Sen får Lars truga henne tillbaka till ladugården.

RUDSKOGA (VB)

Lars Pehrson på Gammelgården är nöjd med livet och valet av yrke. Gården han övertog från sin far är från början en arrendegård under kyrkans gamla domäner. Idag har han 75 mjölkkor, 125 kvigor och stutar.

– Vi verkar under en internationell marknad, så att kräva bojkott slår bara tillbaka på oss själva, säger Lars.

Krisen för mjölkbönderna är stor och regeringen måste agera om mjölkproduktionen ska överleva, anser Robert och Christer.

SIMONSTORP (JB)

Det blir allt kämpigare för mjölkproducenterna och många väljer eller tvingas att lägga ner sin mjölkproduktion. På Rökslid östergård i Simonstorp, som drivs av far och son Christer och Robert Nilsson, finns dock inga planer på att avveckla sina mjölkkor.

– Vi har 140 mjölkande kor och två mjölkrobotar och det fungerar bra. Vi levererar mycket mjölk och har ett stabilt inflöde på ekonomin. Eftersom vi producerar ekologisk mjölk har vi ett ekotillägg på 1.31 vilket är ett bra tillskott till rådande mjölkpriserna som är 2.50, berättar Robert.