Kan erfarenheter från danska lantbrukare visa vägen för svenska mjölkproducenter?
– Det finns ekologiska mjölkgårdar som har halverat personalbehovet, säger Claus Bring, nordisk försäljningschef på SAC.

Mer om detta ska SAC berätta på Elmia lantbruk 21-24 oktober. Både i montern och vid en föreläsning under andra mässdagen av Kjartan Poulsen på temat rationell drift i en svår tid. SAC utvecklar och tillverkar utrustning för mjölkproduktion.

Per-Holger Gustafsson driver uppfödning av kreatursrasen highland cattle i mindre skala.

ARVIKA (JB)

Per-Holger Gustafsson driver uppfödning av kreatursrasen highland cattle i mindre skala. Jordbruket drivs som bisyssla på barndomshemmet i Speke. Ett ordinarie jobb är dock ett måste för att överleva som småbonde.

– Med inkomst enbart från jordbruket skulle jag behöva ha så ofantligt många fler djur, förklarar Per-Holger rakt på sak.

Utan EU-bidrag skulle det inte fungera heller, påpekar han vidare. Hans besättning består av totalt 16 djur. Noga räknat är det åtta kossor, en tjur och sju kalvar som för närvarande går på betesmarkerna vid Där Väste. Per- Holger äger fastigheten men boningshuset och marken för övrigt disponeras av sonen Mikael med familj.
– Jag och min fru Yvonne bor i fastigheten intill som heter Lappen, säger Per-Holger.

Isac Svärd under ett gårdsbesök förra våren då höstrapsen var grön redan i februari.

SVERIGE (JB)

Hushållningssällskapet har sammanställt läget i fält från norr till söder. I mönstret syns, med vissa regionala skillnader, att säsongen är sen, höstrapsen ojämn och skördarna är stora, men proteinhalterna tenderar att vara låga och angrepp från bland annat sniglar påverkar odlandet.

Det har i dagarna kommit en sammanställning från Hushållningssällskapets växtodlingsrådgivare om hur det på höstkanten ser ut i fält. Från norr till söder har rapporterats vad sällskapen ser av skörd, skadedjur, väderpåverkan och liknande. En del kan ha ändrats sedan dess då i synnerhet vädret, som vanligt, inte visat sig helt förutsägbart.

Sune Johansson från Linköping bjöd på musikunderhållning på dragspel och inne på logen pågår kommersen för fullt.

VALDEMARSVIK (JB)

Föreningen Småbrukarna i Östergötland, med dess ordförande Stefan Thorslund i spetsen, bjöd in till en träff på Kärnhults gård. Deras syfte var att erbjuda småskaligt och närodlat samt informera om sin verksamhet. En hel del utställare hade lite av varje att erbjuda.

Väderprognos med risk för regn gjorde att besökarna var lätt räknade till en början, men när dagen summerades hade gott och väl 300 personer kommit. Inga sura miner förekom och det bildades till och med en spontankör, som hängde på när Sune Johansson spelade på sitt dragspel.
– Det var fantastiskt roligt och bra stämning, menade Stefan Thorslund.

Carl Loord, heltidsanställd på gården, hämtar några får tillsammans med vallhunden Zam.

BANKEKIND (JB)

Ladugårdstaket är täckt med solpaneler som producerar el med ett stort överskott. I hagarna går får som ingår i det Kravcertifierade lantbruket. Svinstadsjön har fått en bättre vattenkvalitet. På Karlebo storgård vilar man inte.

Karlebo storgård söder om Bankekind är belägen på Svinstadsjöns västra sida. Landskapet är en svagt kuperad mellanbygd med skog och mindre öppna marker. Det är en kulturbygd med små såväl som större gårdar, byar och områden med fritidshus.

Jordbruksverket vill öka produktionen av åkerbönor i Sverige, och JTI har sammanställt kunskap om hur åkerbönor ska hanteras för att kvaliteten ska bli den bästa. Åkerbönor har högst proteinskörd per hektar av alla baljväxter, och skulle kunna ersätta en hel del av det proteinfoder som nu importeras.

I dag importeras 60 procent av allt proteinfoder som används i Sverige.
– Om vi odlade mer proteinfoder själva, skulle det bidra till bättre växtföljder, minskad klimatpåverkan och ge bättre lönsamhet på svenska gårdar, säger Nils Jonsson på JTI.

Anders Andersson, försäljningschef på SMA mineral, höll en genomgång av strukturkalkningens olika aspekter.

VÄDERSTAD (JB)

SMA mineral hade bjudit in till en genomgång av vad strukturkalkning kan göra för lerjordar och hur man genomför en sådan för lyckat resultat. På Väderstadverkens åker hölls även en fältdemonstration av kalkningen.

Lerjordar utgör en stor del av åkermarken i Sverige. De har tyvärr en tendens att få en sämre struktur över tiden. En tung maskinpark bidrar till markpackningen och en ytterligare försämrad struktur. Det som händer är att jorden inte kan ta upp näring, gödning eller vatten på ett bra sätt när leran ”är som betong”. Nästan allt rinner av.