Politikern som blev köttbonde

Sutterhöjden satsar på ekologisk kött och spannmål

Henrik Lander driver ett Kravmärkt lantbruk, det innebär bland annat att alla nötkreatur får gå utomhus under sommaren, berättar han.

SUTTERHÖJDEN (JB)

Henrik Lander, ordförande i Teknik och fastighetsnämnden och en KRAV-märkt köttbonde från Sutterhöjden i Värmland.  Driver lantbruket Lönngården i åttonde generation. Tidigare jobbade han med ekonomi och EU frågor på redovisningsbyrå. Nu har han sadlat om till bonde på heltid.

Share

Årets östgötabonde

Bröderna Sjölander på Fröberga

”Bröderna Sjölander, Fröberga gård. Erik och Johan Sjölander utsågs till Årets Östgötabonde 2018.

”Ett kvitto på att vi gör något bra”

ÖSTERGÖTLAND (LT)

För elfte gången delades priset Årets östgötabonde ut och vinnare 2018 blev bröderna Sjölander på Fröberga gård som driver kravcertifierat lantbruk tillsammans. Efter en lång årsstämma på Vreta Kluster kom Hushållningssällskapet Östergötland slutligen till den sista punkten på dagordningen, som löd ”Utdelning av belöningar”.

Årets hushållningsgille blev Vikbolandet – Norrköping hushållningsgille med motiveringen ”Gillet har tagit del i bygdens utveckling genom att etablera nya samarbetsformer med bland annat kommunpolitiker”.

Årets trädgård gick till Lisbeth och Kjell Antonsson vid Dags mosse med motiveringen ”Makarna Antonsson har byggt upp en omvittnat välskött trädgård med både traditionella svenska arter såväl som mer exotiska”

Erik Månssons pris tilldelades Johan Kristiansson, VD Sankt Kors och Helene Oscarsson, VD Vreta Kluster med motiveringen ” Johan Kristiansson och Helene Oscarsson har själva och gemensamt på ett modigt och inspirerande sätt bidragit till att Vreta Kluster är en förebild i Sverige och en motor för de gröna näringarna i Östergötland”.

Sedan kom den spännande avslutningen där Årets östgötabonde skulle prisas. Juryn hade plockat fram tre starka kandidater som samtliga vore värdiga vinnare. Dessa var de kravcertifierade lantbrukarbröderna Erik och Johan Sjölander på Fröberga gård, de äggproducerande bröderna Malmström på Broby gård och Europamästaren i rapsodling Albin Gunnarsson på Bobergs västergård.

Med 57 procent av rösterna blev det bröderna Sjölander som tog hem vinsten och  nomineringstexten löd: ”Bröderna Sölander, Fröberga gård har på kort tid byggt upp en ekologisk mjölkproduktion med 120 kor och är ett föredöme i branschen. Allt foder produceras på gården och en biogasanläggning ger el, värme och gödsel”. Förutom, blommor, diplom och äran fick de också en prischeck på 10 000 kronor.

– Det är jättekul. Det är ett kvitto på att vi gör något bra, sa Erik.
– Och ett kvitto på att vi är ett bra team, vi och personalen, fyllde Johan i.
– Det här är ett pris till personalen och andra medarbetare, och inte minst våra bra rådgivare, sa Erik.

Vad tror ni det var som gjorde att just ni vann?

– Jag vet inte, det är svårt att säga. De andra nominerade är också väldigt duktiga. Vi kände till dem lite grann innan och har ju läst om dem i Länstidningen om inte annat, sa Johan.

Hur vill ni utvecklas framöver?

– Vi vill förfina och förbättra det vi har, det är ett spännande projekt i sig. Det behöver inte vara så stora projekt, det finns många smågrejer man kan göra för att få saker att fungera bra, sa Johan.

Hur ska ni fira detta?

– Vi kommer nog att hitta på något ihop med personalen, sa Johan.

Årets östgötabonde är ett samarrangemang med Hushållningssällskapt Östergötland och Länstidningen Östergötland. Juryn bestod av Carl G Nilsson, Bengt Pettersson ordförande i Hushållningssällskapet, Andreas Norlén Länstidningen Östergötland och Gunilla Aschan Hushållningssällskapet.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share

Sol och vind är framtiden i Torpstöd

Paret Mannhard satsar på förnybar energi

”Det är ingen vinst om man inte producerar så mycket som du gör av med i huset, eller på
gården”, konstaterar Ulf, och tittar nöjt på elmätaren. Man måste göra en beräkning på sin
egen förbrukning, läget innan man köper en anläggning. Men det får man hjälp med.

GRUMS (JB)

För 30 år sedan installerade Ulf och Agneta Mannhard i Torpstöd sina solpaneler för att få varmvatten. Nu har de utökat sin energiproduktion och har precis kört igång sitt hybridsystem för sol och vind. Möt paret som satsar på förnybar energi.

Share

Ökade krav på tillståndspliktiga verksamheter

Nya rapporteringskrav väntar svin- och fjäderfägårdar

För lantbruket är det stora svin- och fjäderfägårdar som berörs av de nya reglerna som syftar till att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. Bild: LINNEA STAAF

För många lantbrukare är oron över att inte ha rätt papper på rätt plats eller ha missat något villkor eller krav en ständigt återkommande huvudvärk. Nu är miljörapport och EU-ansökan inlämnade för den här gången, men nästa år väntar nya rapporteringskrav för vissa.

För de gårdar som lämnar in miljörapport medför nästa år en nyhet. Då ska den nämligen också innehålla en del som berör de EU-gemensamma BAT-slutsatserna som publicerades förra året. BAT står för Best Available Technique, bästa tillgängliga teknik, och syftet är att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. För lantbruket är det stora svin- och fjäderfä gårdar som berörs av de nya reglerna.

På vissa tillsynsmyndigheter har man tagit initiativ för att underlätta för lantbrukare att förebereda sig inför de nya rapporteringskraven. Ett sådant exempel är miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun. Där har man i och med införandet av de nya BAT-slutsatserna besökt alla gårdar som kommer att beröras av de nya reglerna för att gå igenom vilka slutsatser som gäller för den enskilda gården, och diskutera vad de innebär för gårdens verksamhet.

– När det gäller BAT-slutsatserna står det skrivet att vi som tillsynsmyndighet är skyldiga att informera verksamhetsutövarna. För oss kändes det viktigt att gå igenom dem tydligt eftersom de är omfattande, berättar Cia Kågedal, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun.

Cia Kågedal har tillsammans med Linnéa Andersson, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun, arbetat med information kring BAT-slutsatserna. De ser dialogen med lantbrukare som en viktig del av deras uppdrag. De hoppas och tror att deras föreberedande arbete kommer att göra det lättare för både lantbrukare och kommunen att arbeta med BAT-reglerna i framtiden.

– Eftersom BAT-reglerna införs stegvis under fyra år, har lantbrukare som berörs tid på sig att anpassa sig till de nya reglerna innan de måste vara uppfyllda år 2021, säger Linnéa Andersson.

Även på Norrköpings kommun har man arbetat för att hjälpa lantbrukare att förbereda sig inför tillsynsbesök. Det genom att bjuda in till informationsmöten.

Jonna Wiklund, Hushållningssällskapet Östergötland, menar att ett sätt att känna mindre stress inför tillsynsbesök är att förbereda sig. Om man fått veta att en kontroll är på gång ska man informera sig om vilken myndighet det är som kommer, och vad de är där för att kontrollera. Då har man chans att ta fram dokument som kanske kommer att behövas. Det är också bra att komma ihåg att myndigheterna inte bara har till uppgift att kontrollera, utan även att informera och ge råd.

– Det enklaste sättet för lantbrukare för att få miljörapport och kontroller att kännas mindre betungande, är att jobba med egenkontroll, säger Jonna Wiklund.

Egenkontroll innebär att man på sitt företag regelbundet, ungefär en gång per år, stämmer av så att villkor och regler som gäller för verksamheten följs. Det finns ingen exakt beskrivning på vad en egenkontroll ska innehålla, utan det varierar väldigt mycket beroende på företagets verksamhet. Hushållningssällskapet har en tjänst, HIR Miljö, där reglerna för företagets verksamhet gås igenom årligen på ett strukturerat sätt. Mycket vägledning finns även att få på Jordbruksverkets hemsida och via LRF.

BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BAT-reglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras.

Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor.

Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med.

BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BAT-reglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras.

Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor.

Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med.

Källa: Hushållningssällskapet Östergötland

Share

En kväll med äganderätten i fokus

Fullsatt Folkets hus i Valdemarsvik

Cirka 180 personer hade bänkat sig i Valdemarsviks Folkets hus för att ta del av den information som gavs.

VALDEMARSVIK (LT)

Vems intressen som styr äganderätten, var temat på ett event som hölls i Folkets hus Valdemarsvik. Det hela var ett samarrangemang mellan Valdemarsviks sparbank, Södra och Hushållningssällskapet. Uppenbarligen ett ämne som intresserade, eftersom cirka 180 personer hade hörsammat inbjudan och bänkat sig i biosalongen.

Share

Samspel mellan landsbygd och stad

Nätverket Hela Östergötland

Vi kan inte stoppa urbaniseringen men landsbygden ska inte vara ett särintresse, utan ett allmänintresse, menar Peter Borring, projektets ledare tillika ordförande i LRF Östergötland.

ÖSTERGÖTLAD (JB)

Hela Östergötland är ett nystartat nätverk med målet att driva frågor som handlar om samspel mellan landsbygd och stad med fokus på landsbygdens utveckling och landsbygdsbornas livsvillkor. Under våren arrangeras ett flertal seminarier och Hela Östergötland hoppas kunna sätta press på politikerna så att landsbygdsfrågorna ska få större plats i den offentliga debatten.

Share

Mjölkens dag i riksdagen

Östgötapolitikern Magnus Oscarsson (KD) satte fokus på mjölken för fjärde gången

Paneldebatt i riksdagen om den svenska mjölken. Anordnaren av Mjökens dag, Magnus Oscarsson (KD), ses tvåa från vänster i främre raden.

I riksdagens korridorer kallas KD-politikern Magnus Oscarsson från Ödeshög ibland för Mjölk-Magnus. Han har ett omvittnat engagemang för den svenska landsbygden och nyligen arrangerade han för fjärde gången Mjölkens dag i riksdagen.

Share

Höstveteodling på Klostergården

30 års veteodlande i sammanställning av gårdsmästare Niclas Malm

Stora bilden: Klostergården i Vreta kloster utanför Linköping har drivits som försöksgård av Hushållningssällskapet sedan 1956. Gården drivs både ekologiskt och konventionellt.

VRETA KLOSTER (JB)

Ända sedan starten av Hushållningssällskapets växtodlingsdata i mitten av 80-talet har Klostergårdens insatser och skördar dokumenterats noga. En sammanställning av höstveteodlingen under drygt 30 år har gjorts av gårdsmästare Niclas Malm.

Share