Ökade krav på tillståndspliktiga verksamheter
Nya rapporteringskrav väntar svin- och fjäderfägårdar
För lantbruket är det stora svin- och fjäderfägårdar som berörs av de nya reglerna som syftar till att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. Bild: LINNEA STAAF
För många lantbrukare är oron över att inte ha rätt papper på rätt plats eller ha missat något villkor eller krav en ständigt återkommande huvudvärk. Nu är miljörapport och EU-ansökan inlämnade för den här gången, men nästa år väntar nya rapporteringskrav för vissa.
För de gårdar som lämnar in miljörapport medför nästa år en nyhet. Då ska den nämligen också innehålla en del som berör de EU-gemensamma BAT-slutsatserna som publicerades förra året. BAT står för Best Available Technique, bästa tillgängliga teknik, och syftet är att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. För lantbruket är det stora svin- och fjäderfä gårdar som berörs av de nya reglerna.
På vissa tillsynsmyndigheter har man tagit initiativ för att underlätta för lantbrukare att förebereda sig inför de nya rapporteringskraven. Ett sådant exempel är miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun. Där har man i och med införandet av de nya BAT-slutsatserna besökt alla gårdar som kommer att beröras av de nya reglerna för att gå igenom vilka slutsatser som gäller för den enskilda gården, och diskutera vad de innebär för gårdens verksamhet.
– När det gäller BAT-slutsatserna står det skrivet att vi som tillsynsmyndighet är skyldiga att informera verksamhetsutövarna. För oss kändes det viktigt att gå igenom dem tydligt eftersom de är omfattande, berättar Cia Kågedal, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun.
Cia Kågedal har tillsammans med Linnéa Andersson, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun, arbetat med information kring BAT-slutsatserna. De ser dialogen med lantbrukare som en viktig del av deras uppdrag. De hoppas och tror att deras föreberedande arbete kommer att göra det lättare för både lantbrukare och kommunen att arbeta med BAT-reglerna i framtiden.
– Eftersom BAT-reglerna införs stegvis under fyra år, har lantbrukare som berörs tid på sig att anpassa sig till de nya reglerna innan de måste vara uppfyllda år 2021, säger Linnéa Andersson.
Även på Norrköpings kommun har man arbetat för att hjälpa lantbrukare att förbereda sig inför tillsynsbesök. Det genom att bjuda in till informationsmöten.
Jonna Wiklund, Hushållningssällskapet Östergötland, menar att ett sätt att känna mindre stress inför tillsynsbesök är att förbereda sig. Om man fått veta att en kontroll är på gång ska man informera sig om vilken myndighet det är som kommer, och vad de är där för att kontrollera. Då har man chans att ta fram dokument som kanske kommer att behövas. Det är också bra att komma ihåg att myndigheterna inte bara har till uppgift att kontrollera, utan även att informera och ge råd.
– Det enklaste sättet för lantbrukare för att få miljörapport och kontroller att kännas mindre betungande, är att jobba med egenkontroll, säger Jonna Wiklund.
Egenkontroll innebär att man på sitt företag regelbundet, ungefär en gång per år, stämmer av så att villkor och regler som gäller för verksamheten följs. Det finns ingen exakt beskrivning på vad en egenkontroll ska innehålla, utan det varierar väldigt mycket beroende på företagets verksamhet. Hushållningssällskapet har en tjänst, HIR Miljö, där reglerna för företagets verksamhet gås igenom årligen på ett strukturerat sätt. Mycket vägledning finns även att få på Jordbruksverkets hemsida och via LRF.
BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BAT-reglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras.
Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor.
Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med.
BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BAT-reglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras.
Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor.
Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med.
Källa: Hushållningssällskapet Östergötland
Förnyande skogsplantering
Gammalt lagkrav om nytt skogsbestånd efter avverkning har ökat vårt virkesförråd
Skogsmästare Daniel Tillmar planterar täckrot tall och är väl utrustad med planteringsrör och praktiska lådor där han förvarar plantorna som han ska plantera.
SVERIGE (JB)
Skogsodling är samlingsbegreppet för arbetet att anlägga ett nytt skogsbestånd efter att det gamla beståndet slutavverkats. Till skogsodling hör att anlägga det nya beståndet genom plantering eller att så frö på plats. Numera kan man konstatera att det i praktiken helt handlar om att plantera plantor på föryngringsytan. Sådd förekommer ytterst sällsynt men har använts historiskt till exempel när Hallands ljunghedar beskogades och likaså barrskogen på norra Öland.
För speciella marktyper kan man tillåtas anlägga ett nytt bestånd genom att istället för skogsodling utnyttja naturlig självsådd från frötallar och därigenom skapa ett nytt tallbestånd.
När vi fick den första skogsvårdslagen 1903 så finns kravet att anlägga ny skog efter att den gamla avverkats men kravet gäller även för mark som tagits ur drift för jordbruksändamål och inte ska utnyttjas för annat ändamål som exempelvis byggnation eller liknande. Lagkravet har funnits med under hela tiden och lagen kräver av skogsägaren att ny skog anläggs efter avverkning inom tre år och när det gäller naturlig föryngring gäller fem år. Detta lagkrav har betytt att vi till skillnad mot vissa andra stora skogsnationer som Kanada och Ryssland har bibehållit och succesivt ökat vårt virkesförråd medan Kanada och Ryssland bedrivet ett exploaterande skogsbruk som tärt hårt på virkesförråden.
Det naturliga är som vid all odling att plantera på våren när vintern släppt sitt grepp. Då finns fuktigheten och när plantans rötter kommer ner i mineraljorden och hittar fukten och med hjälp av den värme som vårsolen ger startar plantan etablering med sitt rotsystem. Till den helt övervägande delen planteras det under våren från början av april till maximalt fram till midsommar. För ett lyckat resultat krävs naturligtvis plantor av högsta kvalitet och en hantering som håller måttet i hela kedjan från plantskolan till att plantan har planterats.
För att hinna leverera plantor ut till plantörerna så fryser man in stora mängder plantor redan från hösten året innan planteringsåret och det fungerar utomordentligt bra numera. Det ställer dock vissa krav på planering och hanteringen av plantorna som kommit till plantören. Plantorna måste få tid att tina upp och ska förvaras skuggigt, inte allt för varmt under tiden som planteringen pågår.
Numera är alla terminaler varifrån man hämtar sina plantor utrustade med kylrum, man behöver inte ta ut alla plantorna som man ska plantera utan kan hämta flera gånger. Plantorna mår fint i kylrummet tills man behöver dem.
Många skogsägare väljer att låta markbereda hygget hösten innan planteringen vilket görs av en skogsmaskin som baktill har ett montage med två skovelhjul på vilka grävmaskinständer sitter monterade. När föraren lägger ner hjulen med ett reglerbart tryck under tiden som maskinen flyttar sig över hygget och lämnar två slingor med blottlagd mineraljord efter sig där plantan ska planteras. Plantan slipper konkurrens av gräs- och örtvegetation och den blottlagda mineraljorden tar åt sig värmen lättare än en gräsbevuxen markyta. Jorden ska helst vara 20 grader plus då växer plantan bäst.
Dessutom tycker inte snytbaggen om att komma ut på blottlagd mineraljord när den känner doften av en nysatt planta där den vill göra sitt näringsgnag. Plantorna är alltid behandlade mot snytbaggeangrepp och även om snytbaggen beger sig ut på mineraljorden så har han inget för det i alla fall.
Som förhoppningsvis framgår av ovanstående är det bäst att plantera på våren. Ett skäl till att plantera en del av sitt planteringsprogram på hösten kan vara att resurstillgång och utjämning av planteringsbehovet är gynnsamt när man delar upp planteringen till vår och höst. Det finns dock en visserligen sällsynt men ändå reell risk att de planterade plantorna kan frystorka till döds under specifika väderleksförhållanden i februari månad.
Det är om det är ett litet snötäcke och temperaturen svänger mellan högre och lägre temperatur. Det kan orsaka att plantan frystorkar och dör, inträffar det så slår det ut alla plantorna och det blir ett dyrt misstag som man inte kan gardera sig emot. Undertecknad kommer ihåg från min yrkesverksamhet att vintern 1974/75 var ett sådant olycksår och några drabbades hårt.
Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Förebyggande mot toppbrott
Kunskap och skogsbruksplan är en bra kombination
Helt kan man inte undvika skador på skogen, men med rätt insatser blir skadorna avsevärt mindre.
SVERIGE (JB)
Kan man som skogsbrukare förebygga framtida skador och då främst toppbrott. Ja, det kan man till ganska stor del dock inte helt, det kan givetvis bli extremväder någon gång som ger skador trots förebyggande insatser men åtgärderna som gjorts betyder att skadorna blir avsevärt mindre än om man inte gjort något.
Nya maskiner till bönderna
Vårvisning av lantbruksmaskiner i Karlstad
Mässan har gått bättre än fjolårets utställning, säger Johan Lärka, säljare i Värmland.
KARLSTAD (JB)
Vårvisningen bygger på en lång tradition. Swedish Agro Machinery ställer för andra året i rad ut sina lantbruksmaskiner för visning. Det har gått över förväntan, säger Johan Lärka, säljare i Värmland.
Entreprenörer med ambition
Välutrustade servicebilar underlättar arbetet
Anton och Staffan framför en äldre skördare.
FINSPÅNG (JB)
Anton Göransson (33) och Staffan Elliot (30) är typexempel på grabbar som har svårt att sitta stilla i skolan och därmed får mediokert studieresultat, men som är hur driftiga och kreativa som helst när dom får chansen som entreprenörer.
Solceller glödhett just nu
Liten men välbesökt solcellsmässa i Karlstad
Aldrig någonsin har solenergi varit så hett som just nu. Solcellsenergi har fördubblats i Sverige under de senaste åren. Bra för både miljön och plånboken. Men hur fungerar det egentligen? Vi besöker solcellsmässan på Karlstad CCC för att ta räta ut en del frågetecken.
Stort intresse för träbyggande
Välbesökt seminarium i Karlstad
Pär Larsson, platschef, Stora Enso Gruvöns sågverk och Anton Kullh, kommersiell chef för Stora Robert Berg, naturvårdsspecialist, Stora Enso. Ensos träprodukter