Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt torrare om somrarna i södra halvan av Sverige enligt Skogstyrelsens konsekvensanalys.
Vad händer under de närmaste hundra åren om skogen brukas som den gör idag och vad händer om klimatet och sättet att bruka skogen ändras? Med jämna mellanrum presenterar Skogsstyrelsen skogliga konsekvensanalyser som kan ge svaren.
Fredrik Stark, Lantbruks-it och Joakim Bodin, försäljningschef på Orbigo, höll i presentationen.
Det är inte alltid de nya mobiltelefonerna är den bästa lösningen. Kommunikationsradion har aldrig helt försvunnit och som uppdaterad till digital tycks den på väg tillbaka. Fördelarna för lantbruket är många, enligt Lantbruksit.se och Orbigo.
Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.
Med en förändrad marknad där köpare av skog köper mer av rekreativa än ekonomiska skäl har en del oro för skötseln hörts. Generellt tycks oron än så länge vara obefogad. När man är i skogen stör man inte heller om man bara visar hänsyn.
Ibland uttrycks farhågor om att det i takt med att det blir allt vanligare att de nya skogsägarna köpt skogen för så kallade mjuka värdens skull inte kommer sköta skogen på ett bra sätt. Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp som sker med rent avkastningsekonomiska förtecken. Hur påverkar det här skogens tillstånd? Frågan om hur ett ökat rekreativt utnyttjande av skogen påverkar djurliv och annat ligger nära det här.
Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas mellan år 2020 och 2030 om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå. Det finns också utrymme att öka virkesanvändningen i Sverige och utvinna mer biobränsle. Det visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser som nu är klara.
Skogsstyrelsen och SLU presenterar ett antal olika scenarier i vilka Sveriges skogar används och sköts på olika sätt och vad det får för konsekvenser för bland annat virkestillgång och skogens ekologi på 100 års sikt.
