Nu kan markägare över hela landet på ett enkelt sätt föreslå skogsområden att skydda. Det ger markägare större möjligheter att bidra till naturvården.

Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

LINKÖPING (JB)

Med en förändrad marknad där köpare av skog köper mer av rekreativa än ekonomiska skäl har en del oro för skötseln hörts. Generellt tycks oron än så länge vara obefogad. När man är i skogen stör man inte heller om man bara visar hänsyn.

Ibland uttrycks farhågor om att det i takt med att det blir allt vanligare att de nya skogsägarna köpt skogen för så kallade mjuka värdens skull inte kommer sköta skogen på ett bra sätt. Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp som sker med rent avkastningsekonomiska förtecken. Hur påverkar det här skogens tillstånd? Frågan om hur ett ökat rekreativt utnyttjande av skogen påverkar djurliv och annat ligger nära det här.

Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas mellan år 2020 och 2030 om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå. Det finns också utrymme att öka virkesanvändningen i Sverige och utvinna mer biobränsle. Det visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser som nu är klara.

Skogsstyrelsen och SLU presenterar ett antal olika scenarier i vilka Sveriges skogar används och sköts på olika sätt och vad det får för konsekvenser för bland annat virkestillgång och skogens ekologi på 100 års sikt.

Cecilia Berntsson med hästarna hemma på Nyby. I tio år har hon och pappan Roger Berntsson drivit den gemensamma firman Bernttek. Bild: LIZZIE GERD JANSON

ARVIKA (JB)

Det är dags för ett nytt besök hos Cecilia Berntsson. Låt oss följa upp hennes vardag och arbete inom hjärteområdet jord-skog-trädgård. För några år sedan berättade hon för Värmlandsbygden om sitt kall, det viktiga arbetet för Moder jord. Numera står även skogsutbildare med i hennes meritförteckning. I kurserna ingår huggning, hästkörning och motorsågshantering.

– Mitt arbete är roligt, vidhåller Cecilia. Den känslan försvinner inte.
Varje vaken minut fortsätter hon att tjäna Moder jord.
– Så länge jag någonsin orkar ska jag göra det, lovar hon dyrt och heligt.

Nej, det här reportaget handlar inte alls om någon helgondyrkan. Det handlar om den strävsamma tjejen som innehar en ren och skär lojalitet mot planeten vi lever på och att inget kan lura henne på villovägar.

Pär Sundeskog vid sitt hem Nämndemansåsen i Östanbjörke.

ÖSTANBJÖRKE (JB)

När Pär Sundeskog var en liten kille fick han följa med sin farfar ut i skogen och sätta upp rågångsstolpar. Farfar upptäckte ganska snart att Pär hade ett särskilt huvud för skog och vad som var viktigt. Redan där såddes det första fröet, som sedan fick gro under Pärs gymnasietid på Södra Vikens skogsbrukslinje. Pär valde att arbeta på Fryksdalens sparbank under ett antal år innan han skaffade sig ett jobb som skogsköpare.

Pär Sundeskog bor på Nämndemansåsen, ett vackert ställe från 1874, i Östanbjörke. Här bodde en gång Nämndemannen Nils Larsson med fru och Pär är den femte generationen i huset. Namnet Sundeskog kom till eftersom det fanns flera med efternamnet Nilsson i Östanbjörke och som ofta fick varandras post.

Södra har dragit många viktiga lärdomar efter senare års omfattande stormar. Erfarenheterna och kunskaperna har nu tagits tillvara i form av nya skötselinstruktioner som ska minska framtida stormskador på skogen. Gallring vid lägre höjd och tidigare slutavverkning av grandominerade bestånd är två viktiga förändringar.

Genomtänkta åtgärder som syftar till att skapa stabilitet i skogen minskar risken för stormskador. Det är till exempel viktigt att det röjs i rätt tid och till ett lagom tätt skogsbestånd. Att genomföra första gallringen i tid är också avgörande för beståndets kommande stabilitet och därmed stormfasthet.

När djuren äter kvist, repar löv, bryter stammen eller gnager/skalar bark uppstår skador på träden. Minskad tillväxt och försämrad virkeskvalitet är två konsekvenser som orsakas av djurens bete.

Vid ett mycket kraftigt bete kan trädet också dö. De riktigt besvärliga skadorna ur produktionssynpunkt genereras då toppen på trädet betas eller bryts. Även barkgnag kan ge allvarliga skador.