Bengt har brukat sin jord ett halvt sekel

ÅTVIDABERG

Bengt Svantesson med sönerna Magnus och Robert utgör sjunde och åttonde generationens ägare till skogsoch lantbruksfastigheten Värna Norra 2:3, 3:1, som vanligen kallas Värna Arrgård och kom i släktens ägo redan 1720.

Valet stod mellan att bygga eller att lägga ner

VALDEMARSVIK

På gården Grankulla i Skrickerum som ligger i den sydvästra delen av Valdemarsviks kommun satsar far och son, Bill och Daniel Johnsson på dikor. Därför byggdes ett nytt djurstall som togs i bruk förra våren. Valet stod mellan att bygga nytt eller att lägga ner djurproduktionen. Ombyggnad av den gamla ladugården var inget alternativ.

Många djur och fin skötsel

ARVIKA

Huvud för kunskap, hjärta för medkänsla, hand för färdighet och hälsa för sunt levnadssätt är de fyra punkterna bakom den ideella 4H-gårdsverksamheten. Budskapet är att alla arter och individer har lika värde. I Arvika drivs 4H-gården av en lokalförening som erbjuder människor en alternativ aktivitet bestående av delaktighet, flerfaldigt engagemang och kunskap.

Många sorter men King Edward är en favorit

MJÖLBY (JB)

På de underbara slätterna utanför Skänninge pågår i vårdagarna aktiviteter som garanterar mat på bordet inför hösten. Att sätta potatis har under hundratalet år varit en huvudsyssla för vår försörjning. I många år var det ett slitgöra att sätta och på hösten att skörda potatisen.

Ett miljölyft för både djur och människor

YDRE (JB)

I en period där ett mycket lågt mjölkpris får allt fler bönder att byta mjölkkorna mot köttdjur då satsar istället Michael Hübsch och hans far Ingemar på Höglycke Mellangård Torpa Ydre istället på en ny hypermodern ladugård med plats för omkring 140 nötkreatur varav 70 mjölkkor.

Michael är nu tredje generationen Hübsch på Höglycke. Det var farfar Torsten och farmor Eva som 1947 övertog Höglycke då en gård på 32 ha. Men nya marker har tillkommit och när sonen Ingemar 1974 tog över var gården betydligt större. Inför år 2011 var det dags för Ingemar att överlämna ansvaret och det var då Michael tog över som ägare till 65 ha odlad jord, 65 ha betesmark och 70 ha skog.

Alltså en i vår moderna tid normalstor gård. Redan tidigt var Michael intresserad av lantbruk. Han valde därför efter studenten i Tranås att studera vid ett amerikanskt lantbruksuniversitet och fick då också som praktik växtodling i North Dakota och mjölkproduktion i Kalifornien. Därefter blev det studier vid Sveriges Lantbruks Universitet Alnarp.

Och efter det har några år inom inom bank och försäkring gett honom verklig kompetens som lantbrukare. När det därför 2014 ur flera synpunkter var lämpligt att förverkliga Michaels och Ingemars gemensamma plan om en ny större och modern ladugård på Höglycke då slog de till.

Med skickliga entreprenörer och goda vänners stöd satte bygget igång hösten 2014 och redan i april 2015, när undertecknad för reportage gör ett besök, är redan ladugården med all sin datastyrda tekniska utrustning också fylld av kor som sakta men säkert liksom ägarna redan lärt sig det mesta av tekniken. För bara tre dagar sedan mjölkade Ingemar och Michael för sista gången i den gamla ladugården som nu istället får ge lugn miljö till nykalvade kor och deras kalvar.

Ingemar Hübsch är fortfarande i sin krafts dagar och delar gärna arbetet med Michael i den nya ladugården. Men allt det där med datastyrning, det får nog Michael ta huvudansvaret för, säger Ingemar, som nog så småningom också lär sig det som behövs, för det är ju fantastisk vad allt det med datastyrning och automatik ändå tycks fungera.

Nästan allt i den nya ladugården styrs av ett LELY-system där fodret (ensilage+sädeskross) kan blandas och via transportband nå ut till djuren i individuellt anpassade givor. Mjölkningen sker i en robot dit nästan alla mjölkkorna redan lärt sig hitta för att bli mjölkade. Mjölken pumpas direkt vidare till den 5000 liter stora tanken, som töms varannan dag och automatiskt diskas efter varje tömning. Två eller högst 4 gånger per dag öppnar mjölkroboten för varje ko som då mjölkas och sedan vandrar vidare fritt i ladugården.

Korna äter när det passar och har särskilda sovmadrasser som är torra medan gödseln från övriga delen av golvet automatiskt transporteras ut till den stora behållaren bakom ladugården. Den gjutna gödselstan är så stor att i vintras när den var ny och vattnet i den frusit fick den bli hockeyrink för byns unga. Det låter nästan som en saga – men det är faktiskt sant. Här är nu ännu en ladugård där det mesta sköts automatiskt med hjälp av dator.

Naturligtvis måste allt övervakas det är viktigt. Det görs mestadels manuellt men kan också i detalj kollas via dator eller mobiltelefon. Tack vare att det nu går att både automatisera och förenkla lantbruk och djurhållning kan också bonden få mera tid för familj och övriga intressen. Det är en utveckling som säkert kommer att minska flykten från landsbygd och jordbruk.

Den mycket fina utrustningen tillverkad och installerad av Ydre-Grinden i Rydsnäs gör det också smidigt att avskilja de ”sin-kor” som inte mjölkar och därför inte heller ska ta tid och plats vid mjölkroboten. Och finns det till äventyrs någon ko som just då inte klarar robotmjölkningen, registreras det, och då finns en liten enkel transportabel mjölkmaskin som man kan ta med sig till kon och klara av mjölkningen.

Nära till utebete och frigång det har korna på Höglycke. Än så länge är det dåligt med grönskan utanför ladugården men där finns stora betesmarker där ganska snart korna kan välja att vistas ute. Men ladugården är också luftig och ljus med luftinsläpp och dagsljus som lätt regleras. Allt det praktiska tycks alltså gått i lås på ett mycket bra sätt och både Michael och Ingemar verkar helnöjda med sin satsning.

Men vad tänker de om dagens låga mjölkpris? Naturligtvis blir det också lite prat om den just nu rådande situationen med extra lågt pris på mjölken som får många mjölkbönder att sluta. Michael är dock inte speciellt orolig. Konjunkturen påverkar ju det mesta och just nu är det nog EU-blockaden och Rysslands köpbojkott som ökat svårigheten att få ut ett bra mjölkpris.

Michael som själv är aktivt i Svenska Lantmän och även i samarbetet med den danska organisationen och då också i HaGeKiel känner sig dock ganska lugn. – Naturligtvis måste vi arbeta för att höja mjölkpriset men framför allt tror jag det handlar om att minska alla särkostnader som lagts på svenskt lantbruk. Det är nödvändigt att svenska bönder ges samma förutsättningar som gäller i våra grannländer. Men jag tror på en god framtid också för oss mjölkbönder.

Mjölken är viktig i vår kosthållning och med den befolkningsökning som sker i världen lär både svensk mjölkoch köttproduktion behövas och finna god avsättning. – Så jag är säkert på att det ska ordna sig – fast ibland får man nog ha lite is i magen.

Text och bild BERNT KARLSSON

Hammar säteri ett av Värmlands äldsta gods

KARLSTAD

Nära Väse och granne med Vänern på väg ut mot Arnön i Vänern ligger ett av Värmlands äldsta gods, Hammar säteri. Det finns ett gammalt pergamentbrev på Värmlands Museum där gården omnämns och det är daterat 1268. Då ska lagmannen Höld Stråhle ha skänkt bort gården till ett nunnekloster för att frälsa sin själ.

Nästa Jordbrukaren kommer ut den 15 maj och vi håller just nu på att färdigställa alla artiklar. I detta nummer har vi Skogen som tema men vi kommer även att ha plats lite annat. T.ex. kan du läsa om Höglycke nya moderna ladugård.

Här kommer ett litet utdrag ur artikeln så länge

I en period där ett mycket lågt mjölkpris får allt fler bönder att byta mjölkkorna mot köttdjur då satsar istället Michael Hübsch och hans far Ingemar på Höglycke Mellangård Torpa Ydre istället på en ny hypermodern ladugård med plats för omkring 140 nötkreatur varav 70 mjölkkor. Michael är nu tredje generationen Hübsch på Höglycke. Det var farfar Torsten och farmor Eva som 1947 övertog Höglycke då en gård på 32 ha.