Ökade krav på tillståndspliktiga verksamheter

Nya rapporteringskrav väntar svin- och fjäderfägårdar

För lantbruket är det stora svin- och fjäderfägårdar som berörs av de nya reglerna som syftar till att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. Bild: LINNEA STAAF

För många lantbrukare är oron över att inte ha rätt papper på rätt plats eller ha missat något villkor eller krav en ständigt återkommande huvudvärk. Nu är miljörapport och EU-ansökan inlämnade för den här gången, men nästa år väntar nya rapporteringskrav för vissa.

För de gårdar som lämnar in miljörapport medför nästa år en nyhet. Då ska den nämligen också innehålla en del som berör de EU-gemensamma BAT-slutsatserna som publicerades förra året. BAT står för Best Available Technique, bästa tillgängliga teknik, och syftet är att minska miljöpåverkan genom tekniska lösningar. För lantbruket är det stora svin- och fjäderfä gårdar som berörs av de nya reglerna.

På vissa tillsynsmyndigheter har man tagit initiativ för att underlätta för lantbrukare att förebereda sig inför de nya rapporteringskraven. Ett sådant exempel är miljökontoret i Mjölby och Boxholms kommun. Där har man i och med införandet av de nya BAT-slutsatserna besökt alla gårdar som kommer att beröras av de nya reglerna för att gå igenom vilka slutsatser som gäller för den enskilda gården, och diskutera vad de innebär för gårdens verksamhet.

– När det gäller BAT-slutsatserna står det skrivet att vi som tillsynsmyndighet är skyldiga att informera verksamhetsutövarna. För oss kändes det viktigt att gå igenom dem tydligt eftersom de är omfattande, berättar Cia Kågedal, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun.

Cia Kågedal har tillsammans med Linnéa Andersson, miljö- och hälsoskyddsinspektör på Mjölby/Boxholms kommun, arbetat med information kring BAT-slutsatserna. De ser dialogen med lantbrukare som en viktig del av deras uppdrag. De hoppas och tror att deras föreberedande arbete kommer att göra det lättare för både lantbrukare och kommunen att arbeta med BAT-reglerna i framtiden.

– Eftersom BAT-reglerna införs stegvis under fyra år, har lantbrukare som berörs tid på sig att anpassa sig till de nya reglerna innan de måste vara uppfyllda år 2021, säger Linnéa Andersson.

Även på Norrköpings kommun har man arbetat för att hjälpa lantbrukare att förbereda sig inför tillsynsbesök. Det genom att bjuda in till informationsmöten.

Jonna Wiklund, Hushållningssällskapet Östergötland, menar att ett sätt att känna mindre stress inför tillsynsbesök är att förbereda sig. Om man fått veta att en kontroll är på gång ska man informera sig om vilken myndighet det är som kommer, och vad de är där för att kontrollera. Då har man chans att ta fram dokument som kanske kommer att behövas. Det är också bra att komma ihåg att myndigheterna inte bara har till uppgift att kontrollera, utan även att informera och ge råd.

– Det enklaste sättet för lantbrukare för att få miljörapport och kontroller att kännas mindre betungande, är att jobba med egenkontroll, säger Jonna Wiklund.

Egenkontroll innebär att man på sitt företag regelbundet, ungefär en gång per år, stämmer av så att villkor och regler som gäller för verksamheten följs. Det finns ingen exakt beskrivning på vad en egenkontroll ska innehålla, utan det varierar väldigt mycket beroende på företagets verksamhet. Hushållningssällskapet har en tjänst, HIR Miljö, där reglerna för företagets verksamhet gås igenom årligen på ett strukturerat sätt. Mycket vägledning finns även att få på Jordbruksverkets hemsida och via LRF.

BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BAT-reglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras.

Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor.

Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med.

BAT-slutsatser: Berör alla industriutsläppsverksamheter (IED-verksamheter). Till IED-verksamheter räknas de som har 40 000 fjäderfä, eller 2 000 slaktgrisar/obetäckta gyltor över 30 kilo, eller 750 platser för suggor. BAT-reglerna syftar till att utsläpp ska minskas genom användning av bästa tillgängliga teknik och ska vara uppfyllda senast den 21 februari 2021. Redan i miljörapporten för 2018 ska man redovisa i vilken grad de uppfylls och vilka åtgärder som planeras.

Miljörapport: Lämnas in årligen av alla tillståndspliktiga verksamheter senast den 31 mars och ska bland annat innehålla en beskrivning av hur verksamheten uppfyller tillståndets villkor.

Egenkontroll: Att göra egenkontroll innebär att gå igenom regler och rutiner kopplade till verksamhetens påverkan på miljön. Det finns inga exakta bestämmelser om hur egenkontrollen ska se ut, men för tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter finns krav på att vissa delar ska vara med.

Källa: Hushållningssällskapet Östergötland

Share

En kväll med äganderätten i fokus

Fullsatt Folkets hus i Valdemarsvik

Cirka 180 personer hade bänkat sig i Valdemarsviks Folkets hus för att ta del av den information som gavs.

VALDEMARSVIK (LT)

Vems intressen som styr äganderätten, var temat på ett event som hölls i Folkets hus Valdemarsvik. Det hela var ett samarrangemang mellan Valdemarsviks sparbank, Södra och Hushållningssällskapet. Uppenbarligen ett ämne som intresserade, eftersom cirka 180 personer hade hörsammat inbjudan och bänkat sig i biosalongen.

Share

Samspel mellan landsbygd och stad

Nätverket Hela Östergötland

Vi kan inte stoppa urbaniseringen men landsbygden ska inte vara ett särintresse, utan ett allmänintresse, menar Peter Borring, projektets ledare tillika ordförande i LRF Östergötland.

ÖSTERGÖTLAD (JB)

Hela Östergötland är ett nystartat nätverk med målet att driva frågor som handlar om samspel mellan landsbygd och stad med fokus på landsbygdens utveckling och landsbygdsbornas livsvillkor. Under våren arrangeras ett flertal seminarier och Hela Östergötland hoppas kunna sätta press på politikerna så att landsbygdsfrågorna ska få större plats i den offentliga debatten.

Share

Mjölkens dag i riksdagen

Östgötapolitikern Magnus Oscarsson (KD) satte fokus på mjölken för fjärde gången

Paneldebatt i riksdagen om den svenska mjölken. Anordnaren av Mjökens dag, Magnus Oscarsson (KD), ses tvåa från vänster i främre raden.

I riksdagens korridorer kallas KD-politikern Magnus Oscarsson från Ödeshög ibland för Mjölk-Magnus. Han har ett omvittnat engagemang för den svenska landsbygden och nyligen arrangerade han för fjärde gången Mjölkens dag i riksdagen.

Share

Höstveteodling på Klostergården

30 års veteodlande i sammanställning av gårdsmästare Niclas Malm

Stora bilden: Klostergården i Vreta kloster utanför Linköping har drivits som försöksgård av Hushållningssällskapet sedan 1956. Gården drivs både ekologiskt och konventionellt.

VRETA KLOSTER (JB)

Ända sedan starten av Hushållningssällskapets växtodlingsdata i mitten av 80-talet har Klostergårdens insatser och skördar dokumenterats noga. En sammanställning av höstveteodlingen under drygt 30 år har gjorts av gårdsmästare Niclas Malm.

Share

När åkermarken byter ägare

Fastighetsmäklare Martin Sundström berättar inför en intresserad publik. Bild: PRIVAT

Färsk prisstatistik från LRF Konsult

SVERIGE (JB)

Åkermark är en viktig del av Sveriges yta. Den ger ljus och luft och inte minst ger den oss mat. Ibland byter marken ägare och den marknadsledande förmedlaren av

Share

Var kommer det här köttet ifrån?

Magnus Oscarsson, riksdagsman (KD) och ledamot i jordbruksutskottet, är på besök hos en bonde i Holaveden i Östergötland.

Magnus Oscarsson (KD) ställde frågan och sen dess serveras svenskt kött i riksdagen

ÖDESHÖG (JB)

Magnus Oskarsson, riksdagsman (KD) och ledamot i jordbruksutskottet, har ett stort engagemang för de svenska bönderna. Han har bland annat gjort sig känd för att

Share

Sponsrade tjuren levererar

Jakob Wallin, Studsberg, och Carina Eriksson från McDonalds
i samspråk under pressträffen.

Hamburgerjätte vill försäkra sig om tillgång på svenskt kött

Motala (LT)

I Sverige pågår nu ett unikt samarbete mellan LRF, Sveriges nötköttsproducenter ( SNP )och McDonalds. Det kallas ”Projekt Romeo” och startade 2016. McDonalds Sverige ville försäkra sig om att ha svenskt kött i sina hamburgare. Eftersom det inte finns tillräckligt med kött på den svenska marknaden, beslöt de sig för att hjälpa de svenska lantbrukarna. De har därför gått in och sponsrar tjurar till nötköttproducenter, som utökar sin verksamhet med minst 20 kalvar per år.

Share