Goda råd från JTI om åkerbönor

Jordbruksverket vill öka produktionen av åkerbönor i Sverige, och JTI har sammanställt kunskap om hur åkerbönor ska hanteras för att kvaliteten ska bli den bästa. Åkerbönor har högst proteinskörd per hektar av alla baljväxter, och skulle kunna ersätta en hel del av det proteinfoder som nu importeras.

I dag importeras 60 procent av allt proteinfoder som används i Sverige.
– Om vi odlade mer proteinfoder själva, skulle det bidra till bättre växtföljder, minskad klimatpåverkan och ge bättre lönsamhet på svenska gårdar, säger Nils Jonsson på JTI.

Share

130 viltolyckor per dygn i landet

Från Närpolisområde Kusten gjordes körkorts- och nykterhetskontroll. Representanterna från Nationella Viltolycksrådet, NVR, Greger Rossander, Jeanette Nordgren, Sören Kjellgren och Lars Frejd, informerade om risken för viltolyckor.

Från Närpolisområde Kusten gjordes körkorts- och nykterhetskontroll. Representanterna från Nationella Viltolycksrådet, NVR, Greger Rossander, Jeanette Nordgren, Sören Kjellgren och Lars Frejd, informerade om risken för viltolyckor.

VALDEMARSVIK (JB)

Förra året inträffade drygt 47 000 viltolyckor i landet, alltså 130 per dygn, och i år har det redan skett 30 000 olyckor med vilt inblandat på våra vägar. Bara i Östergötland inträffar närmare 3 000 viltolyckor varje år. De flesta sker vid gryning och skymning, så då gäller det som bilist att vara särskilt uppmärksam.

Som vanligt vid den här tiden på året har Nationella Viltolycksrådet, NVR, en speciell insatsvecka då det satsas på information på området.

Den ligger inte vid den här tiden av en slump, utan helt enkelt därför att det nu är den tiden på året då det gäller att vara extra uppmärksam. Dessutom är det så att många kör bil till och från arbetet just i samband med gryning och skymning vid den här årstiden.

Share

Landsbygdsprogram- met stimulerar

Pengar från landsbygdsprogrammet stimulerar satsningar på den svenska landsbygden. Bland annat så har 79 000 personer fått tillgång till bredband fram till sista december 2014. Det konstaterar Jordbruksverket i landsbygdsprogrammets årsrapport för 2014 som nu är pub licerad.

– Det är positivt att vi ser resultatet av alla pengarna i landsbygdsprogrammet och att utvecklingen på landsbygden drivs i en riktning som samhället önskar, säger Niclas Purfürst chef för Jordbruksverkets landsbygdsavdelning.

Varje år görs en rapport av utvecklingen i det svenska landsbygdsprogrammet. Hela budgeten för landsbygdsprogrammet 2007-2013 är nu beslutad. Utbetalningar kan göras till slutet av 2015.

Under 2014 betalade Jordbruksverket ut närmare 2 396 miljoner kronor år. Det innebär att nästan 94 procent av budgeten, på totalt drygt 36 miljarder, var utbetald vid årsskiftet. Det är bättre än EUgenomsnittet som ligger på cirka 70 procent.

Drygt 5 000 hektar våtmark har anlagts eller restaurerats och nästan 7 600 hektar betesmarker har hägnats in med rovdjursstängsel under programperioden.

Under programperioden har hittills drygt 5 700 års – arbetskrafter inom företagen fått en förbättrad arbetsmiljö genom gjorda investeringar.

Inom området diversifiering, turism och mikroföretagande har det fram till 2014 skapats cirka 4 300 arbetstillfällen, inom Leader 4 000 arbetstillfällen och cirka 79 000 personer har hittills fått tillgång till bredband från de 352 investeringsprojekt som var avslutade sista december 2014.

I december 2015 ska de sista projekten och investeringarna vara avslutade vilket betyder att Jordbruksverket i kommande årsrapport kommer att se slutresultat från programperioden 2007-2013.

Källa: Jordbruksverket.se

Share

Investering för miljö och skörd

Anders Andersson, försäljningschef på SMA mineral, höll en genomgång av strukturkalkningens olika aspekter.

Anders Andersson, försäljningschef på SMA mineral, höll en genomgång av strukturkalkningens olika aspekter.

VÄDERSTAD (JB)

SMA mineral hade bjudit in till en genomgång av vad strukturkalkning kan göra för lerjordar och hur man genomför en sådan för lyckat resultat. På Väderstadverkens åker hölls även en fältdemonstration av kalkningen.

Lerjordar utgör en stor del av åkermarken i Sverige. De har tyvärr en tendens att få en sämre struktur över tiden. En tung maskinpark bidrar till markpackningen och en ytterligare försämrad struktur. Det som händer är att jorden inte kan ta upp näring, gödning eller vatten på ett bra sätt när leran ”är som betong”. Nästan allt rinner av.

Share

Breddad mässa med stort utbud

Besökarna på mässan Häst – Jakt – Lantliv kunde ta del av mängder av olika uppvisningar. Här visar skickliga ryttare och pilbågsskyttar upp sina färdigheter inom beridet bågskytte.

Besökarna på mässan Häst – Jakt – Lantliv kunde ta del av mängder av olika uppvisningar. Här visar skickliga ryttare och pilbågsskyttar upp sina färdigheter inom beridet bågskytte.

VRETA KLOSTER (JB)

Östgötamässan Häst – Jakt – Lantliv på Vretagymnasiet blev välbesökt. Med ett stort och brett utbud av aktiviteter fanns något för alla. Det var extra allt i ett strålande fint väder.

Vi berättade nyligen om de förändringar som Östgötamässan Häst genomgått inför 2015. Det var två stora nyordningar: Istället för att åter hållas på Mantorptravet skulle den i år hållas på Vretagymnasiet. Utbudet skulle breddas från ett renodlat hästfokus till att även innefatta jakt och lantliv eller kort och gott: Bli en mässa för Lifestyle, samt att Vretagymnasiet skulle visa upp sin verksamhet.

Tidigt på mässdagen växte köerna på vägen utanför. Intresset fanns där. Beridna parkeringsvakter visade besökarna till rätt plats efter att elever från Vretagymnasiet lotsat in till rätt parkering. Det är flera parkeringsavdelningar på skolan och den här dagen hade de utökats med omkringliggande fält.

Landshövding Elisabeth Nilsson invigde mässan. Hon kom åkande in på ena banan i en stilig gammal Mercedes från Motala Motormuseum, körd av museichefen Johan Rahm. Med i bilen fanns även Wiveca Schenholm, känd från dressyrvärlden. Hon och Elisabeth Nilsson sjöng som inledning ”Willkommen, bienvenue, welcome…”.

I sitt tal konstaterade landshövdingen att mässan är den första som kombinerar häst, jakt och lantliv. För sysselsättning och affärsmöjligheter har såväl jakt som häst stor potential. Kläder och utrustning, mark, stallplats, hundar, foder och så vidare betyder kringnäringar. Av vikt är också Vretagymnasiets kompetensförsörjning till de gröna näringarna. Sådant är viktigt för hela landsbygden.

Dagen bjöd som utlovat på en sällan skådad mängd aktiviteter. Här fanns det mesta från godis och hoppborg till föreläsningar och fascinerande shower. Från arrangörshåll redovisas att man hade ”ett 40- tal uppvisningar/shower/pröva- på-aktiviteter”. Här följer endast några plock ut programmet:

Vretagymnasiets visningar var populära och välbesökta. Inne i skolans lokaler fanns simulatorer som besökarna gärna provade. Bland annat kunde man lasta timmer. Enligt elever som handledde aktiviteten är det exakt som man gör på riktigt, skillnaden är att verklighetens skog finns på en skärm. Stundtals var det trångt i de lokalerna. Man visade också gårdens djur och de fordon som används inom utbildningarna.

Jakten som var en stor del i tanken bakom mässan hade sina intresserade besökare. Jägare kunde få sin hund testad på de så kallade permodjuren samt på ett av eftersökens största namn, Per ”Bula” Kristoffersson. Bland Jägareförbundets aktiviteter fanns luftgevärsskytte för barn och ungdomar.

Vid vilt och jaktavdelningen passade man även på att informera om viltolyckor, ett ämne tyvärr alltid aktuellt och den här årstiden i synnerhet. Ingen jakt utan att nämna viltkött. I en av skolans lokaler visade styckmästaren Tobias, från Britta och Lennarts Nära Kött, hur man styckar kött.

Hunden i människans tjänst var en punkt som var väl så viktig. Hur många vet hur en ledarhund jobbar? Synskadade Lena Johansson från Linköping med sin fyraåriga labradortik Wilma visade samspelet mellan hund och människa.

Ett tydligen alltid lika populärt inslag är agility. Under mässan hölls uppvisningar i detta inför en mycket intresserad publik. Kaninhoppningen har också sina trogna supportrar och även den lockade nya.

Hästuppvisningarna avlöste hela dagen varandra. Mässan har ju trots allt rötterna i hästmässorna som getts tidigare år. Beridet bågskytte, miniatyrhästar, kallblodgalopp, rasparad, enskilda uppvisningar, shettisrace, westernryttare, brukshästar med mera gav hästnäringen en chans att visa sin bredd.

Var man än gick kom hästar. Väldiga ardenner och shire passerade shetlandsponnys, islandshästar fyllde plötsligt synfältet, en häst med en indianhövding som höll upp pilbågen, en nordsvensk som kom med en vagn besökare på rundtur, skolans ponnyridning och alla andra hästigheter förekom snart sagt överallt.

Mässgeneralen Ann Andersson ger ett par siffror på hur stor mässan egentligen var:
– Över 600 var engagerade i mässans genomförande.
150 av Vretagymnasiets elever och lärare bistod mässan på ett fantastiskt sätt. Det var omkring 75 företag och föreningar som visade sina produkter och tjänster. Med besökarna blev det många:
– 4 000 personer uppskattar vi var på området.

Det blev som utlovat ”extra allt” för den som hann med och hittade bland aktiviteterna som var utplacerade över Vretagymnasiets stora ytor denna strålande sköna höstdag.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Share

Jordbrukardagen behåller greppet

Primus motor för Jordbrukardagen, Sven-Inge Andersson i Stinghult, introducerar LRFordföranden i Östergötland, Peter Borring. I bakgrunden syns Nanna Nilsson, Eva Andersson och Markus Rosenberg från Radio Wix, som stod för ljudet och självklart sände direkt från evenemanget.

Primus motor för Jordbrukardagen, Sven-Inge Andersson i Stinghult, introducerar LRFordföranden i Östergötland, Peter Borring.

VALDEMARSVIK(JB)

Jordbrukardagen med anor ända sedan 1937 håller fortfarande sitt grepp om publiken. Slaktdjursbedömningen samlade drygt 100 deltagare och kvällens avslutande festligheter på Grännäs Restaurang var välbesökt. LRF-ordföranden i Östergötland, Peter Borring, konstaterade i sitt anförande att Sverige är det land i Europa som importerar mest mat.

I år blev det Mats Carlsson på gården Myckelycke i Ukna som kammade hem vinsten i den mycket prestigefyllda slaktdjursbedömningen. En tävling som tack vare det lokala Bjursunds slakteri, precis som det var från början, kan hållas på hemmaplan i Valdemarsvik.

Share