Kommunerna i Östergötland bör kräva djurvälfärdsprogram
Elisabet Qvarford är vd för branschorganisationen Svenskt kött som vill se hårdare krav vid upphandling av kött. ”Svenska skattebetalares pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken”, säger hon. Bild: FREDRIK PERSSON
ÖSTERGÖTLAND (JB)
Branschorganisationen Svenskt Kött har kartlagt vilka krav Sveriges kommuner ställer när de upphandlar kött. Kartläggningen visar att många ställer krav på ursprungsmärkning och låg antibiotikaanvändning ochendast hälften av kommunerna ställer krav på djurvälfärdsprogam. Och få kommuner ställer lika tuffa krav för lamm och nöt som de gör för griskött. Med högre ställda krav ökar möjligheten att få svenskt kött på tallriken. Idag är 40–50 procent av det kött som serveras i offentliga måltider importerat.
Vissa matbutiker säljer nu endast svenskt kött för att stödja de bönder som tvingats lämna sina djur till slakt på grund av extremtorkan och den följande foderbristen. Samtidigt väljer allt fler konsumenter svenskt kött i affären på grund av det höga djurskyddet och den låga antibiotikaanvändningen. Men även kommunerna kan stötta de svenska bönderna. Det finns exempelvis några kommuner som gått i bräschen och nu fyller sina frysar med svenskt kött. Svenskt Kött uppmanar fler kommuner att följa deras exempel.
– Svenska skattebetalares pengar bör inte spenderas på livsmedel som samma skattebetalare har valt bort när de själva handlar i matbutiken. Den höga andelen importerat kött visar att det finns utrymme för förbättring vad gäller exempelvis hårdare krav på djurskydd. Det finns inga ursäkter för att inte servera hållbart producerat kött i våra kommuner, men det kräver politisk prioritering och bättre kravställning, säger Elisabet Qvarford, vd på Svenskt Kött.
Svenskt Kötts kartläggning visar att det finns stor potential att skärpa kraven vid offentlig upphandling. Bland annat ställer 9 av 10 kommuner krav på förbud mot svanskupering men knappt 5 av 10 kommuner ställer liknande djurskyddskrav för nöt eller lamm. Därutöver ställer endast hälften av kommunerna någon typ av krav på djurvälfärdsprogram.
– Skillnaderna mellan krav på griskött å ena sidan och lamm– och nötkött å andra sidan kan möjligtvis förklaras av att det länge funnits en medial debatt kring grisars levnadsvillkor, såsom svanskupering och fixering. Lamm och nötdjur hamnar däremot sällan i medias strålkastare, säger Elisabet Qvarford.
Alla kommuner som har svarat på enkäten i Östergötland ställer höga krav på ursprungsmärkning och slakt samt på restriktiv antibiotikaanvändning. Även vad gäller krav på djurvälfärdsprogram ligger länets kommuner högt. Men kommunerna vet inte vilka krav man ställer på lammköttet och det finns förbättringspotential vad gäller nöt. Därutöver har ingen kommun svarat att de gör uppföljning för att säkerställa att de krav som ställs även efterlevs när köttet levereras.
– Min förhoppning är att de kommunala politikerna i Östergötland väljer att prioritera dessa frågor nästa mandatperiod, säger Elisabet Qvarford på Svenskt Kött.
I Svenskt Kötts kartläggning av Sveriges kommuners arbete med upphandling av kött ingår samtliga län, och 192 kommuner har svarat på enkäten. I Östergötland har 5 av 13 kommuner svarat på enkäten.
Källa: SVENSKT KÖTT
