Sommarvädret ger gott om kräftor

Många arrenderar kräftvatten av Boxholms skogar

Sören Sehlstedt (till höger) tycker efter 40 år att det fortfarande är lika roligt att fiska kräftor. Här är han ute med sommarjobbaren Edwin Ek och vittjar burar i Svartån.

BOXHOLM (JB)

– Vi har många kräftvatten i kommunen och förfrågningar på arrende har ökat det här året, berättar Linus Perdegård som bland annat är ansvarig för jakt och fiske inom Boxholms skogar. Sören Sehlstedt, som har lång erfarenhet av kräftfiske inom företaget, konstaterar att det är ett bra kräftår i år.

Vi träffas vid den vackra Svartån en varm och solig eftermiddag i början av augusti. Linus Perdegård har arbetat som fiske- och jaktansvarig hos Boxholms skogar i ett och ett halvt år och berättar att han trivs jättebra.
– Det är bra ledare, ägare och arbetskamrater. Vi är ganska få och alla har sina olika ansvarsområden. Mitt arbete är självständigt och jag jobbar med det jag brinner för allra mest.

Vi vandrar en bit längs Svartån för att möta upp båten med Sören Sehlstedt och sommarjobbaren Edwin Ek från Vadstena, som har varit ute och tagit upp dagens kräftfångst.
– Den här delen av Svartån fiskar Boxholms Skogar själva, berättar Linus och pekar uppströms, övriga områden i ån arrenderar vi ut.

Sören Sehlstedt har arbetat många år med fiske och jakt inom Boxholms skogar och med sina 40 års erfarenhet vet han vad han pratar om.
– Det är ett bra år för kräftfiske i år tack vare den lagom varma sommaren, säger han medan han granskar de nyfångade kräftorna. Det är bra tillgång och bra storlek på kräftorna. Vattentemperaturen bör ligga på cirka 18 grader för att kräftorna ska kläckas här i ån.

Alla kräftor som fångats granskas och en del får gå tillbaka till vattnet igen. De som är för små måste få växa till sig lite, 11 cm bör de vara. Sören berättar kunnigt om det lilla populära djurets livscykel, ett av naturens alla under.
– Kräftan är egentligen en insekt, förklarar Sören. För att de ska trivas måste det finnas mat, de är allätare, stenar och andra gömslen där de kan gömma sig och bra vattenkvalitet förstås. På den här sträckan i Svartån är det en bra miljö.

Kräftfisket pågår till i början av september och Boxholms skogar brukar fånga ett par hundra kilo varje år berättar Linus.

– Vi säljer till olika företag och vi ordnar också event med kräftfiske. Glädjande nog ser vi att kräftorna kommer tillbaka i flera av våra sjöar. Framförallt är det signalkräftor. Den svenska flodkräftan finns bara i enstaka sjöar. Många i trakten arrenderar kräftfiske av oss och i år har vi fått flera förfrågningar på arrende. Tjuvfiske förekommer men vi är flera inom företaget som håller koll. Det kan bli dyrt att tjuvfiska, blir man ertappad kan det bli böter och man får varken behålla fångst eller redskap.

I plastbacken vid våra fötter kravlar de nyfångade kräftorna omkring och de kommer strax att bli placerade i en särskild bassäng innan de ska forslas vidare.
– Det är viktigt att se till att det inte finns något vatten kvar i backen, påpekar Sören. Finns det vatten kvar på botten kommer de kräftor som befinner sig underst att dö av syrebrist. Alla kanske inte är medvetna om det.

Linus berättar att Boxholms skogar har klarat sig bra trots coronakrisen.
– Vi har haft några avbokningar på våra event, men i övrigt har vi inte märkt så stor skillnad. Däremot har vi har sett ett ökat intresse för fiske och antalet dagfiskekort har ökat markant. Årskorten har inte ökat lika mycket men jag antar att folk inte planerar så långt fram just nu.

På klingande skånska berättar Linus om sitt intressanta arbete inom företaget och sin bakgrund. Han är ursprungligen från Kristianstad, viltmästare och yrkesjägare. Det är en lång utbildning berättar han. Punktlighet, effektivitet, disciplin och fokusering är nyckelord. Och förstås intresse.
– Jag har inte gått den klassiska vägen eftersom jag på gymnasiet gick byggnadsprogrammet. Men att kunna snickra har man alltid nytta av, säger Linus och ler. Mitt intresse för naturbruk och växtodling började hos farmor och farfar som hade lantbruk.

Linus har bytt Skåneslätten mot Östgötaslätten och han är bosatt med sin familj mellan Heda och Rök. Restiden på ungefär 6 mil till och från sitt arbete använder han till att fundera, fokusera, planera och ringa samtal.
– Det är en fin resa som rör sig mellan slätt och skog och på ett sätt avkopplande. Vi har två barn, fyra respektive ett år, så hemma är det full fart. Min sambo delar mina intressen för natur, djur, odlande och jakt och vår fyraåriga flicka har lärt sig mycket av oss redan. Hon briljerar med sin kunskap inför mor- och farföräldrar och bekanta, säger Linus och skrattar.

Linus brinner för sitt arbete och har mycket att berätta. Han tror att jakten kommer att utvecklas i framtiden och hans främsta mål som viltansvarig är att djuren ska må bra. Andra viktiga områden är samspelet mellan brukande och nyttjande samt viltet som en resurs.

– Jakt pågår några få dagar om året, i övrigt är det annat som gäller. Älgarna kan få det tufft med klimatförändringar till exempel. Biologisk mångfald kan också bli enfald. Här tycker jag att journalisterna har ett stort ansvar. Man bör mer lyssna på de som berörs och inte bara titta ensidigt på ett problem. Det är alldeles för komplexa frågor att ta i, om man inte är insatt i ämnet, menar Linus.

Slutligen vill Linus ge en eloge till Östergötland och Boxholm.
– Det är en fantastisk ort för de som bor och verkar i kommunen. Här finns 50 sjöar att fiska i, stora svampskogar och jaktmöjligheter om man har det intresset. Dessutom bra förbindelser och fin samhällsservice. Det kan inte vara bättre tycker Linus.

Text och bild: GEN LARSSON

Share