Tack vare statusen som byggnadsminne är Sockermästarens bostad räddad från att rivas och ersättas med modern bebyggelse.
NORRKÖPING (JB)
En av Norrköpings äldsta industribyggnader var Sockerbruket Gripen på Gamla Rådstugugatan. Sockerbruket uppfördes år 1740 och blev det största av Norrköpings tre sockerraffinaderier. Rörsocker importerades till Sverige via Portugal och Holland för att raffineras och sedan säljas till konsumenter.
Sockerbruket Gripens industribyggnader ansågs vara stadens vackraste och bakom ritningarna stod arkitekten Johan Eberhard Carlberg. Carlberg var född i Göteborg 1683 där han så småningom kom att bli Göteborgs förste stadsingenjör.
År 1772 utnämndes Carlberg till stadsarkitekt i Stockholm där han levde fram till sin död 1773.
Under sina verksamma år i Stockholm ansvarade han bland annat för ombyggnationen av Slussen, tullpaviljongerna vid Norrtull och Storkyrkans tornspira. På Skeppsholmen finns Carlbergs enda bevarade monumentbyggnad, arméns intendenturförråd Magasinet, kvar.
När så byggföretaget Birger Andersson köpte Sockerbruket Gripen och planerade att riva fastigheten för att bygga ett helt nytt kontorshus för Televerkets räkning protesterade Norrköpingsborna vilt. Inte ens Riksantikvarieämbetet ansåg fabriksbyggnaden vara i behov av att bli byggnadsminne. Mycket på grund av att arkitekturen under åren förändrats och att huset under 1920-talet byggts om till bostäder. År 1972 påbörjades utflyttningen av hyresgäster och två år senare revs byggnaden.
Det hjälpte föga att privatpersoner in i det längsta försökte avstyra rivningen och att Carl von Linné en gång stannat till och beundrat sockerbruket under en av sina resor genom Sverige. Linné gjorde efter sitt besök en ingående beskrivning om tillverkningen av ”såckertoppar”.
Sockerbruket som under 1700- och 1800-talet ägts av bland annat Norrköpings dåtida mäktiga män Christian Eberstein, Jacob von Leesen och John Philipson var utom all räddning och utplånades för att ge plats åt nybyggnationer.
År 1913 upphörde sockerraffinaderiet Gripen helt med produktion efter att Sveriges samtliga sockerbruk i början av 1900-talet slagits samman och bildat storföretaget Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
År 1920 såldes fastigheten till Svea Choklad vars föregångare var Engelska karamellfabriken, vilka tillverkade engelska karameller och marmelad.
Om det fem våningar höga sockerbruket Gripen gick ett dystert öde till mötes för att lämna plats för den moderna byggkonsten fick dock Sockermästarens bostad stå kvar. En vacker byggnad vilken klassas som Norrköpings mest praktfulla 1700-talsbyggnad och som stod klar för sockermästarnas räkning år 1741.
Byggherren var Sockerbruket Gripen och den första som kom att flytta in var sockermästaren Freimüth från Holland. Han kom att efterföljas av sockermästare Johann Trapp därefter kom en lång rad tyska sockermästare att flytta in.
Tack vare att sockerbrukets privilegier slapp både Freimüth och Trapp att betala någon skatt under sin vistelse i Norrköping.
Det var gott om plats i huset som bestod av fem salar, tio kammare och två kök. Förutom bostad åt sockermästarna med familjer användes byggnaden även som lager, kontor och för försäljning av socker.
Sockermästarens bostad fick även kunglig inkvartering då prins Adolf Fredrik kom på besök år 1769. Prinsen var stadd i kassa och fick därmed betala en ansenligt hög hyra.
Innan Petter Swartz påbörjade sin tillverkning av snus var han under en period bokhållare i sockerbruket och bodde även han i Sockermästarens bostad.
I mitten av 1800-talet var fastigheten bostad åt ägare av Sockerbruket Gripen, bruks – patron Jacob von Leesen.
1978 blev Sockermästarens bostad på Gamla Rådstugugatan 26 byggnadsminne och därmed finns inga möjligheter till rivning och uppförande av nya hus.
Sockermästarens bostad är en bevarad del av Norrköpings gamla historia då Norrköping låg i framkant med sockertillverkning.
Den som är intresserad av vacker arkitektur kan med fördel besöka adressen för att beskåda den praktfulla 1700- talsbyggnaden med de välarbetade frontonerna över fönstren.
Text och bild: CARINA LARSSON
