Konkreta lösningar gavs under seminarie på Vreta kluster
Det var ett stort intresse för seminariets ämne, som förstås diskuterades även under fikapausen.
VRETA KLOSTER (JB)
Under en heldag på Vreta kluster fick deltagarna en grundlig genomgång i hur man bygger ett robust energisystem på sin gård.
Med en relevant fråga i inbjudan, ”Vill du ta kontroll över din gårds energiförsörjning?”, var intresset givet för heldagsseminariet på Vreta kluster. Kristian Petersson, sakkunnig energi och hållbarhetsfrågor på LRF Östergötland, hälsade välkomna och presenterade dagen.
– Syftet med dagen är att ge konkreta lösningar för att skapa ett robust energisystem med fokus på teknik, ekonomi och framtidens möjligheter.
– Det kan vara just så att ni funderar ju på att göra ert energisystem robust i form av ö-drift på gårdsnivå. Det kan vara så att ni brottas med höga effekttoppar för er produktion och det gör att det driver upp elkostnaderna. Ni kanske har investerat i solceller och märker att det nu är minuspriser så jag behöver stänga av på dagtid.
Han fortsatte:
– Vad behöver jag för system om jag har en äldre modell av anläggning? Det kan vara så att du har satsat på batterier för stödsystem och märkt att nu är det inte är samma intäktsmöjligheter. Hur kan jag integrera anläggningen bättre i gårdens eget energisystem.
– Vi vill med den här dagen visa på att det finns ny teknik och system som gör det möjligt att redan idag ändra det här så ni får kontroll över ert energisystem
Föreläsarna kom från flera funktioner inom energi och behandlade en rad energirelaterade ämnen, utmaningar och möjligheter.
Först ut var Lars Nilsson, driftrådgivare/energikontroller. Han tog upp vad ett energisystem är och hur får man komponenterna att samverka. En viktig del i det här är kommunikationen mellan de energienheter man har. För att de ska fungera tillsammans i ett system måste de till exempel förstå varandra. Det finns lösningar om de inte gör det idag.
Lars Nilsson gav en genomgång, som emellanåt var synnerligen teknisk, men en försiktig gissning är att det han förmedlade var begripligt och värdefullt. En punkt tidigt i föreläsningen var att konsumera mindre energi, alltså undvika onödig konsumtion och att använda energisnål utrustning. Det kan tyckas självklart, men ser man över sin gård en extra gång och på annat sätt kan det ändå finnas mycket att tjäna.
Jonas Hellberg, försäljningschef hos Nepab, var med på ett förinspelat föredrag som visades på storskärm. Han berättade om hur det fungerar med så kallad ö-drift och balanstjänster. Jordbrukaren har nyligen tagit upp det här ämnet, ö-drift. Det ligger i tiden och är ett av sätten att öka gårdens robusthet och beredskap.
Viktoria Vapperstad, Varbergs Energi, är själv uppväxt på ett lantbruk. Hon berättade om de tjänster som finns företagen. I detta berättade hon också om hur man bygger elförsörjning med ö-drift och även om hur man tjänar pengar på balanstjänster.
I det Viktoria Vapperstad förmedlade fanns förstås mycket att tänka på för den som vill sänka sina kostnader och även kunna tjäna en del. Kanske är hennes jämförelse av den traditionella elanvändaren och den nya, medvetna elanvändaren en talande illustration till mycket av hennes budskap.
Lite kortfattat är den traditionella elanvändaren, enligt henne, en passiv konsument som använder apparatur och maskiner utan hänsyn till energikostnader. Den nya, medvetna, elanvändaren har däremot stor insikt i elanvändningen och deltar aktivt i energisystemet och kan agera flexibelt.
Anna Sjögren, Hushållningssällskapet, talade om Beredskapskollen. Bland annat påminde hon genom en bild om att ”Alla ska ha tillräckligt med vatten att dricka och mat att äta. Även i kris – och krig. Det är målet med Sveriges livsmedelsberedskap”.
På eftermiddagen hölls en rad företagspresentationer, vad de har för lösningar som kan passa var och en. Avslutningsvis presenterades en helt ny studiecirkel som den här dagen blev en introduktion till.
Text och bild: BO BÄCKMAN
