På de senaste åren har antalet skjutna älgar i Värmland minskat dramatiskt. Vargen utgör den största orsaken till älgstammens nedgång.
VÄRMLAND (JB)
Årets älgjakt inleds snart. I Värmland är den dock inte vad den varit. Älgstammen minskar. Med den minskar också tilldelningen och kanske är den för vissa områden ändå för generös för att upprätthålla en bra älgstam.
På de senaste åren har antalet skjutna älgar i Värmland minskat dramatiskt. Den stora vargstammen utgör den största orsaken till älgstammens nedgång. Konsekvenserna som en dålig älgjakt medför drabbar även landsbygden som sådan.
– Problemet är att vi minskat tilldelningen men inte tillräckligt. Det har bara minskat minskningen. På vissa mindre områden blir det ingen skjutning i år, medan det på andra bara skjuts kalvar. Att skjuta kalvar påverkar mindre än att skjuta stora djur. Kalvar är räntan och stora djur kapitalet, berättar jaktvårdskonsulenten Johan Stedt på Svenska Jägareförbundet.
– Så långt som möjligt försöker man att inte ställa in älgjakten då detta för med sig så mycket negativt. Alla älgar som observeras under jakten räknas. Ställs jakten in finns inte detta underlag.
– På vissa håll skjuter man en kalv innan en stor älg skjuts. Det är en ganska bra väg att gå om man ska vara försiktig. Man ska inte skjuta bort de viktiga individerna, de stora djuren. Jägare bör skaffa sig kunskap om det här.
Det finns visserligen flera orsaker till älgstammens nedgång, men det är egentligen en som är direkt avgörande.
– Vargen är det största hotet. Den är svårberäknad och har stor påverkan. Trafikdöden har inte förvärrats. Älgar är väldigt tåliga för snö och kyla så vintrarna påverkar inte mycket. Skogsbruket har bara en viss indirekt påverkan på grund av att det planteras så mycket gran. Älgarna behöver tall att beta.
– Vi ska inte skylla allt på vargen, men den tar ungefär lika många älgar som älgjakten.
Vargen tar 120 älgar per revir eller vargpar. Av de 3 till 4000 älgar som vargen tar är 80-90 procent kalvar. I Värmland är kronhjorten på uppgång och kan därmed eventuellt bli ett alternativt byte för vargen.
– Ska vargarna ha sitt så finns ingen älg kvar till jakt. Vi är för sena att anpassa oss eftersom inventeringen av revir för varg ligger ett år tillbaka. Sedan dess kan till exempel ett nytt vargrevir ha tillkommit och det gör det svårt att beräkna.
Älgjakten betyder mer än själva jakten. Den är en inkomstkälla för bygden. Tillresta jägare behöver handla, bo och äta.
– En försämrad jakt drabbar gästande jägare. Man vill ha utdelning av jakten och ingen tar semester en vecka för att jaga på dåliga villkor.
Johan Stedt nämner en direkt avläsbar påverkan för en Ica-butik på en ort. Den har en jämförbar, om inte större, omsättning under älgjakten än till jul. Det är bara ett exempel på vad älgjakten betyder för landsbygden. Hur mycket kött missar man inte totalt om upp till 4 000 färre älgar fälls? Det är mycket pengar det handlar om.
– Enligt förvaltningsplanen ska antalet vargar minskas i Värmland. Länet ska inte bära upp så stor del av vargstammen. Vi har nästan hälften av Sveriges vargar.
Med tanke på alla turer kring licensjakten på varg vet ingen ännu hur det blir.
– Det ska bli spännande att se hur det blir i höst. Förra året tog vargjakten inte ens tillväxten av varg.
Text: BO BÄCKMAN
