När spricker bubblan?

Ser på nyheterna. Där konstaterar man att bolånekunderna bromsar storbankernas vinstras. I klartext är detta segment lönsamt för bankerna. Parallellt med detta ser vi hur bostadspriserna på de flesta tillväxtorter fortsätter att slå rekord.

Den svenska tjänstemansanställda medelklassen har det bättre än någonsin. Har råd att unna sig ordentliga jämställda föräldraledigheter, rejäla köttfria portioner ekologisk mat, semesterresor till all världens hörn med flyg och en mycket generös inställning i synen på hur många flyktingar vi mäktar ta emot. Allt detta dessutom parat med skattehöjningar utan dess like på gång. Utöver allt dyrare hus och boende.

Har vi råd med allt detta? Troligtvis inte. Inte utan rejäla reallöneökningar och då kommer inflationen. Detta skulle så klart gynna den som har höga lån, men det försämrar också Sveriges konkurrenskraft för den så viktiga exportindustrin. Tillbaka till boendet, så tillhör jag dem som faktiskt bejakat amorteringskrav på bolån. Det tycks i och för sig ha begränsad effekt på priserna, men detta har vi alltjämt den rekordlåga räntan att ”tacka” för.

Jag tror sammantaget att vi i det svenska samhället lever över våra tillgångar. Missförstå mig rätt, jag vill inte vara en domedagsprofet som önskar folk illa, men det är svårt att bortse ifrån det faktum att svenska hushåll tävlar om Europatiteln ”mest belånade hushåll”. Detta är ett sårbart läge och låga räntor och elpriser kan snabbt förändras vid svårberäkneliga omvärldsfaktorer i en orolig omvärld. För orolig är den betydlig mer än vad vi svenskar egentlig vill se eller ens får se i våra nyhetsmedier.

Just därför tycker jag det är så olyckligt med den tydliga vänstergir som svensk politik har gjort. Regeringens bensinskattehöjning skulle vi alla kunnat leva med om den begränsat sig till de 60 kronor per månad som man från regeringens sida hävdar. Vad man är betydligt blygare med att proklamera ut, är den indexuppräkning som ingår i de höjda punktskatterna som kommer sätta tillbaka Sverige på skattetoppen.

Högre kostnader för att anställa unga är ett annat intressant grepp för att minska ungdomsarbetslösheten genom att ersätta dem med klassisk Spolitik. Syssel-sättningsåtgärder. Vidare är det anmärkningsvärt att den rödgröna regeringen kommit undan medias granskning av att de lyckas med bragden att också höja skatten på förnybara drivmedel såsom RME och Etanol.

Minskade Rotoch Rut-avdrag kommer garantera öka svartjobben och minska de vita välfärdsbyggande och pensionsgrundande jobben. För de som har råd kommer det fortfarande gå att köpa tjänster, för oss andra har Rot och Rut varit en förutsättning för att kunna köpa in vissa tjänster. Allt detta på grund av att Jonas Sjöstedt och hans vänsterkompisar är regeringens nödvändiga stödtrupp. Parallellt med detta kör vi på med en ambition i flyktingmottagandet som sätter hela vårt samhälle under mycket stora påfrestningar. Mer än vad det tål. För den vänsterorienterade är detta inga problem. Vi höjer bara skatterna…

Voine, Voine, måtte något hända snart. Nu när DÖ har dött kan dock vad som helst hända och med detta sagt är ett nyval inte för min del varken önskvärt eller praktiskt. Med SD:s 20-procentiga väljarstöd är det alternativet inte speciellt attraktivt. Ett parti som inte riktigt vet om de är sossar, folkpartister eller KD:are vill jag inte ha som statsbärare!

Må så gott i det politisk smått röriga Sverige önskar Peter
PETER BORRING peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Share