Miljöhänsyn i skogsbruket

Förebyggande åtgärder minskar körskador

REJMYREDSC_0005
28,2 miljoner hektar av Sveriges landareal består av skog och den produktiva skogsarealen ligger på omkring 22,7 miljoner hektar. Det ställs stora krav på skogsbruket gällande produktion men även miljöhänsyn något som det moderna svenska skogsbruket uppfyller.

Det går dock inte att undvika körskador i skogen vid avverkningar men sedan några år tillbaka har det införts en markskoningsgaranti vid slutavverkningar.

– Vi satsar hårt på förebyggande åtgärder för att skona marken och tillsammans med våra entreprenörer planeras avverkningarna bättre med hänsyn till bärigheten men även vädret, säger Andreas Johansson som är områdeschef i Södra Skogsägarna i Linköpings verksamhetsområde. – Det går aldrig att undvika körskador helt även om det vore önskvärt vid slutavverkningar men i och med garantin så reparerar och återställer vi marken i sitt ursprungliga skick.

En liknande garanti vid gallring är på gång men där är vi inte framme än även om det pågår försök vid gallring för att få en lösning på markskadeproblemen. Leif Andersson driver Rejmyre Skogsmaskiner AB med Norrköping och Finspång som huvudområde.
– Utvecklingen har gått snabbt framåt då det gäller körskador i skogen. De viktigaste åtgärderna är maskinernas utrustning men att vi även utför risning av basvägar och lägger om maskinerna så vi kan köra på objekt med dålig bärighet.

Det var vi tvingade att göra i slutat av januari i år eftersom vi räknade med att det skulle bli kallt i februari vilket det inte blev, säger Leif som kör åt Södra Skogsägarna, Vida sågverkskoncern, Östskog och en del privata skogsägare.
– Körskador blir det alltid men Södra och de övriga skogsbolagen är duktiga på att återställa eftersom de har den här garantin och därmed ansvaret.

Skogsproduktionen är beroende på hur det ser ut på världsmarknaden men både Leif Andersson och Andreas Johansson anser att produktionen ser lika bra ut i år som det gjorde förra året. Efterfrågan på trä är stor och mycket av det som huggs och förädlas i form av byggnadsvirke går på export till bland annat USA, Storbritannien, Kina och Japan.

– Det är stor efterfrågan på trä och jämför vi med andra säsonger ser vi goda resultat, säger Håkan Svensson, affärsområdeschef i Södra Wood. Håkan säger att kvalitén på den svenska skogen är mycket hög då det gäller gran och tall, däremot halkar lövskogen efter kvalitetsmässigt. – Sverige har inte samma traditioner då det gäller lövträd som de har i Finland men jag hoppas på en bättring.

– Det har dock skett en markant strukturomvandling de senaste 15 åren vid papperstillverkning, jag tänker då främst på tidningspapper, menar Leif Andersson. Pappersbruken har en tuff tillvaro tack vare att vi är så duktiga på att besöka returpunkterna. Något som Andreas Johansson bekräftar. – Vi ser en tydlig pappersnedgång sedan millenniumskiftet.

Då producerades 65 procent av pappersmassan till tryck- och tidningspapper, idag ligger siffran på 25 procent. Anledningen är att folk inte längre skaffar sig kunskap och dagsnyheter genom tidningar utan använder datorer och läsplattor istället. Däremot har hygienpapper, det vi kallar tissue, ökat från 11 procent till 40 procent. För sin egen del ser Leif Andersson ingen anledning till oro.

– Vi har gallrat ungerför 50 000 kubikmeter och 5 000 kubik slutavverkning under säsongen som varit. Jag räknar med att det blir omkring 1 000 hektar gallring om året som vi gör, och jag måste tillstå att det är ganska så stor areal. Någon nedgång i skogsbruket ser han inte på överskådlig tid.
– Lantbruket i sig är idag mycket svårt och jag tror att för de som har mjölkproduktion är skogen en ekonomisk tillgång.

Själv har jag aldrig sysslat med annat än att jobba i skogen och jag tycker det är mycket intressant. Det händer mycket i skogs – utvecklingen som nya plantor som odlas fram för att växa snabbt till exempel. Gran är det träslag som inte har någon konkurrent i tillväxt och värde även om det planteras en hel del tall. Den skog som planteras idag är mogen för slutavverkning på sjuttiofem till åttio år så omloppstiden har kortats ner ganska så avsevärt.

– Vi planterar dock inte utan sköter endast avverkning. Inte heller är det vi som återställer spårbildningar utan det är andra entreprenörer som sköter den biten åt skogsbolagen. Leifs sambo, Lisbeth Johansson, arbetar även hon i företaget och på frågan om de ofta vistas ute i skogen på sin fritid svarar hon skrattande att det gör de. Men, tillägger hon, det blir ofta jobbrelaterade skogspromenader när Leif är med.
Text och bild: CARINA LARSSON

Share