Fördelar med att se över besättningens klövar
Klövvårdare Alexandra Warg hemma på gården utanför Örtomta.
ÖRTOMTA (JB)
En god klövhälsa påverkar hela djuret positivt. Alexandra Warg är klövvårdare och berättar om sitt arbete.
För varje djurhållare är, eller borde, det vara självklart att ju bättre djuren mår desto mer finns att vinna både för djur och ägare. De flesta djurhållande bönder är därför angelägna om att även se över klövarna.
Alexandra Warg är klövvårdare. Vad fick dig att satsa på den här banan?
– Jag har alltid tyckt om hovar sedan jag var tonåring, berättar hon.
– Sedan läste jag och blev ekonom. Efter barnen kände jag att jag tröttnat på att sitta still, så jag kände att jag kanske skulle göra något jag tycker är kul och jag tycker ju hovar är kul.
Ändå var det inte hästars hovar som sammantaget lockade mest.
– Jag har alltid älskat när klövvårdaren kommit och verkat på våra dikor. Det tyckte jag också var jätteintressant så när vår klövvårdare var här sa jag att funderat på att bli klövvårdare. Han sa ”Ja, bli det!”. När veterinären var här sa han också ”Ja, bli det!”
– Jag kände att det var mer det jag ville göra. Jag älskar kor. Det är nog snäppet mer än hästarna till och med.
– Jag utbildade mig till klövvårdare och jag har inte ångrat mig en dag. Jag har hittat hem. Jag känner att jag hittat det jag vill göra. Jag älskar det.
Det finns inte så många klövvårdare i landet. Alexandra gissar på totalt uppåt ett par hundra, men alla är inte aktiva.
Efter utbildningen och något års praktik startade hon för ett och ett halvt år sedan verksamheten på eget hand.
– Så jag är ganska grön, men det har gått många tusen kor genom verkstolen. Man har sett både det ena och det andra. Man upphör inte heller att förvånas över vad som kan dyka upp.
Bilden i huvudet av någon som likt hovslagaren lyfter ett ben i taget på djuret och gör det som ska göras ligger nära till hands, men så går det av flera skäl absolut inte till med kor.
– Det är mycket tålamod, berättar Alexandra. Att vara lugn och att inte stressa är väldigt viktigt för det blir en jättestressig situation när jag kommer med min stora verksstol där kon spänns fast.
– Vi kommer få världens dyraste mjölk och kött om vi ska hantera varje kossa som en häst.
Nu är det förstås fler djurslag än kor som har klövar. Alexandra nämner grisar, får och älgar. Älgar?!
– Det händer att vissa åker och verkar älgar med, men det är älgar i hägn.
– Jag har verkat några minigrisar. Vi har väl en klövvårdare som varit aktiv grisklövvårdare, men det är lite annorlunda.
Generellt, om man ser till kor, så är det vanligaste problemet digital dermatit, ett eksem som de får i klövarna. Det är en bakterie som orsakar det och som är jättesvår att bli av med.
– Det gör ont och blöder och är jobbigt för kon. berättar Alexandra. Tänker vi på dikorna så har jag sett eksem två gånger.
– De har inte de problemen, där har vi däremot prob lem med hur klövarna ser ut. Det är skruvklövar, saxklövar, asymmetriska klövar och de ser inte korrekta ut. Det orsakar bara obehag hos kossan och resulterar i problem med sår och bölder. Sådana problem är genetiska så de ärver dem.
Genetiska defekter ökar genom avel om man inte ser upp.
– Vissa märker inte när det börjar bli fel på klövarna och så får fler och fler felen och så blir det mer och mer problem med djuren. Det finns en liten trend att det blir värre och värre just nu.
Kor blir känsligare vid omställningar till exempel vid byte av foder och vid byte av hallar som från djupströ till betonggolv och liggbås. När det gäller köttdjur så ska de klara sig hela livet utan verkning, men även för dessa finns risker vid omställningar.
Alexandra Warg är verksam både i och utanför länet.
– Jag kör i Kronoberg, Sörmland, och jag är uppe i Örebro också emellanåt. Det är jättekul att få se lite mer av vårt fina land, det är många fina gårdar man kommer till.
Text och bild: BO BÄCKMAN
