Ansökningar har strömmat in från dag ett
Kristina Nigell, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.
SVERIGE (JB)
Investeringsstödet till robust primärproduktion har såhär långt rönt mycket stort intresse. Många ansökningar väntar på handläggning och stödet lär fortsätta.
I våras öppnades ansökningsperioden för det nya investeringsstödet till robust primärproduktion. Det visade sig vara eftertraktat och intresset var väldigt stort redan från första dagen. I dagsläget har Jordbruksverket inne drygt 700 ansökningar för stödet.
– Intresset har varit stort från dag ett, så det har kommit in väldigt många ansökningar raskt, under kort tid, berättar Kristina Nigell, beredskapshandläggare på Jordbruksverket och projektledare för framtagandet av stödet.
700 ansökningar är i jämförelse med andra stöd väldigt många. Varför intresset för det här stödet blev så stort har sina förklaringar.
– Jordbruksverket fick ett regeringsuppdrag om att ta fram rådgivning och investeringsstöd för en ökad beredskap inom primärproduktionen.
– Vi har gjort utredningar innan det här stödet togs fram. Bland annat har vi varit ute hos företag och intervjuat dem och sett att det bland företagen finns en medvetenhet och en oro kring de här frågorna.
– Man har många sårbarheter och beroenden i sin produktion. Med ett förändrat omvärldsläge har den frågan aktualiserats än mer, tänker jag.
Den nära dialogen med företagen innan man tog fram stödet har varit viktig och bidrog till att utforma ett brett stöd.
– Vi har besökt företag inom olika produktionsinriktningar och har sett att man delar många sårbarheter kring beroendet av el och insatsvaror till exempel. Däremot kan den bästa lösningen skilja sig ganska mycket åt mellan gårdar.
– Därför blev det ett relativt brett stöd där vi ger stöd till åtgärder som gör företagen mindre sårbara mot olika typerna av störningar som kan bli vanligare i en krigssituation. Det är väl därför det kan passa många företag för att hitta sin egen lösning.
Vad företagen söker stöd till varierar alltså rejält. Ändå finns investeringar som framstår som mer angelägna. Det är ett särskilt stort intresse för elförsörjning och för att öka sin kapacitet för lagring av insatsvaror.
– Eftersom det handlar om investeringar som inte främst gynnar företagen i fredstid och under normala förhållanden, så har vi gjort bedömningen att investeringarna kräver en högre stödprocent för att genomföras. För jordbruksföretagen så ligger stödprocenten på 65 procent.
Det finns förstås sådant man inte kan få stöd för.
– En ökad lagring av den egna råvaran kan absolut vara robusthöjande, men eftersom det redan finns ett stöd för ökad konkurrenskraft där torkning och lagring av den egna skörden ingår så är det bortskrivet i det här stödet.
Beträffande elförsörjning så finns de som antingen investerar i solceller och batterilagring för ö-drift eller att man har solceller och kompletterar med batterilagring och ö-drift. Här finns förutsättningar för stödet som också är lätta att missa: Den egna produktionen av förnybar el får inte överstiga den egna konsumtionen inom företaget på årsbasis och anläggningen måste verkligen kunna kopplas från elnätet och fungera i ö-drift.
Ser ni att vissa produktionsgrenar är mer representerade bland ansökningarna?
– Det är mycket kring elförsörjning hos mjölk och fjäderfä. Sedan bland rena växtodlingsgårdar är det mer lagring av insatsvaror, vilket inte är oväntat sett till de behov som finns inom produktionen.
Hur mycket omfattar det här stödet?
– För i år är det på 124 miljoner, men det är översökt i år, säger Kristina Nigell. I medel ligger varje ansökan på en miljon kronor. Sedan så kommer mer stöd nästa år, 2026. Det är planerat både för upptrappning och mer stöd flera år framåt, men där är inga siffror beslutade än.
Ansökningarna som kommit ligger kvar och fortsätter handläggas så fort det kommer mer stöd.
– Det blir bara administration när man ska avslå en massa ansökningar och börja på nytt igen. Det blir bara merjobb egentligen.
Text: BO BÄCKMAN
