Välbesökt seminarium lyfte centrala frågor
Det för kontakterna värdefulla minglet och minimässan.
VRETA KLOSTER (JB)
Med en ökad digitalisering i lantbruket öppnas nya möjligheter. Samtidigt ökar sårbarheten. Förväntningar och frågeställningar diskuterades på Vreta kluster.
Nyligen hölls ett seminarium på Vreta kluster med rubriken ”Robust digitalisering i jordbruket – hur gör man, och vem ansvarar för vad?”. Flera föredrag stod på programmet som varvades med mingel och minimässa.
Efter en introduktion om dagen var det dags för Maria Leclercq, som är avdelningschef för avdelningen för djur, landsbygd och livsmedel på Länsstyrelsen Östergötland. Hon tog upp vem som ansvarar för vad, livsmedels- och vattenberedskapen, liksom Livsmedelsstrategin 2.0. En punkt i hennes föredrag rörde livsmedelsproduktion i ett förändrat klimat. Det här året har självt visat ämnets relevans.
Per Frankelius, forskare och innovationsledare hos Agtech 2030 bjöd, som så ofta, på en rundtur i tiden. Den här gången var hans fokus på teknik och digitalisering i jordbruket. Han inledde med en liten reflektion:
– Om det blir krig och elände, när shit happens, då gäller det att agera rätt, men ännu bättre är att agera så att det inte blir krig och att shit happens. Då spelar livsmedelsproduktionen en extrem roll.
Lantbruket är en högteknologisk bransch och ofta först med ny teknik, slog Frankelius fast. Han belade sitt påstående med en rad exempel. Jordbruket var före alla andra med att använda GPS, självkörande fordon med mera. Han visade en plansch med en traktor och de tekniska delar den har:
– Tittar vi på en traktor, det är 18 teknologier i en typisk modern traktor.
– Det är en makalös bransch, det här.
Efter en rad exempel på vad den nya tekniken kan och snart förväntas kunna gav Per Frankelius en helt annan vinkel.
– Det här är en studie som gjordes på Facebook igår. Den visar både hur viktig digitaltekniken är men också hur mycket problem det är.
Genom att visa några ord från ”lantbrukare där ute”, gav han en bild som många troligen känner igen sig i, kanske alltför väl. Världen är ju inte svart eller vit. Ibland är det väldigt kluvet. Några lösryckta delar av kommentarerna som visades:
”//Hela landsbygden behöver ha stabila uppkopplingar annars är det liksom lite skitsamma med alla precisionsmöjligheter i odlingen, som istället blir retsamma och kostsamma omöjligheter.
Annars kan jag konstatera att digitaliseringen underlättar enormt…//”
”Största problemet är att det inte går att nödköra en maskin idag ifall en kabel går av, skärmen slocknar eller något annat.”
”// Det är ibland för krångligt och tar för mycket tid att använda tekniken fast den är fantastisk när allt fungerar som det ska. Fast det gäller ju i och för sig plogen också.”
Joanna Sjölander, klusterledare, Cyberly, tog bland annat upp vad som kan hända med det digitala, det vill säga vilka hot utifrån och även inifrån ett företag som kan ställa till det. Det pratas närmast dagligen om kriminaliteten på nätet, cyberattacker och liknande, men man ska inte glömma att det ske i den egna verksamheten. Slarv, missnöje med mera måste man ha koll på. Att ha bra lösenord, absolut inte samma för alla inloggningar, och att den som byter tjänst inom företaget bara har relevanta behörigheter i systemet är ett par tips.
Efter en paus var det dags Peter Borring, lantbrukare och ordförande i Agtech 2030 som tillsammans med Niclas Malm, lantbrukare, Hushållningssällskapet och gårdsmästare på Klostergården (se sidan 8). Deras föredrag hade rubriken. ”Modern teknik i lantbruket – möjligheter och utmaningar”. De följdes av Väderstad som presenterade hur man bygger robusta system.
En paneldiskussion där alla talarna deltog blev en ihopsamlande punkt för programmet på scenen. Det för kontakterna värdefulla minglet och minimässan fortsatte efteråt ytterligare någon timme.
Text och bild: BO BÄCKMAN
