Fortsatt allvarliga betesskador på ungskog

Skogsskador orsakade av älg, rådjur, kronhjort och dovhjort är fortsatt omfattande i södra och mellersta Sverige. Det visar en första analys av den skadeinventering som görs i hälften av landets älgförvaltningsområden.

Share

Skogsdag med Södra och LRF

Valdemarsvik_LRF Skog_1Allt från skogsfrågor till avlopp avhandlades

RINGARUM

Ett hygge utmed väg E 22 strax norr om infarten till Ringarum var samlingsplatsen när LRF i Valdemarsviks kommun bjöd in till en träff. Skogsfrågor stod inledningsvis i fokus, men så även andra frågor som rörde kommunen.

– Det har blivit lite av en tradition att vi har en liknande träff vid den här tiden på året, då vi i LRF gör olika studiebesök. I år har vi valt den här platsen där kommunen nyligen genomfört en slutaverkning, sade Anders Ek, när han välkomnade. Först bjöds deltagarna på björksav och därefter förmiddagskaffe, eller te, kokt över öppen eld.

Valdemarsvik_LRF Skog_4Sen tog Robert Andersson från Södra skogs – ägarna över och informerade dels om den aktuella avverkningen, dels om skogsnäringen i stort och då inte minst den kommunägda marken. Kommunens landareal består av totalt 73 382 hektar, varav det är skog på cirka 42 000 hektar, sade Andersson.

Kommunen har på sin skogsmark 38 000 kubikmeter skog, men inklusive Ämtö är hela 70 procent av denna avsatt som olika naturvårdsområden, vilka inte avverkas.
– Om man hypotetiskt antar att man skulle avverka all skog på kommunens mark och lasta upp detta på timmerbilar, har jag roat mig med att räkna ut hur långt detta lastbilståg skulle bli.

Från Valdemarsvik skulle man nå upp till Tierp i närheten av Uppsala, eller med andra ord 33 mil! Medelavverkningen på den kommunägda skogsmarken ligger på 900 kubikmeter per år, men detta hygge innebär en avverkning av det dubbla. Här ska i huvudsak planters tall, eftersom det är mark som lämpar sig för detta träslag. Annars är det emellertid så att gran under en lång följd av år har planterats på marker som är mer lämpade för tall.

Detta har skett med hänvisning till risken för betesskador av älgen på de små tallarna. Detta har medfört att dels blir tillväxten betydligt sämre, framför allt i den senare delen av omloppsperioden, dels blir betestrycket på den relativt ringa delen tallungskog som ändå finns, alldeles för stor.

Valdemarsvik_LRF Skog_3 Valdemarsvik_LRF Skog_2
Det är dags för plantering på det aktuella hygget nu och därför sker det markberedning inför detta. För detta ändamål har man valt att använda sig av markberedning med hjälp av grävmaskin. En dyrare metod, vilken emellertid ger en säkrare etablering av plantorna, samt även gör mindre åverkan på markvegetationen.

En fråga som lyftes vid den efterföljande sittningen på Ringarums Värdshus, var det vattendirektiv som är på tapeten.
– Inventeringen i sig är väl bra, men det hela är svårt att överblicka. Vem ska betala och vem har ansvaret, sade kommunstyrelsens ordförande, Erland Olauson (S), på frågan från Sven-Inge Andersson från LRF, hur man från kommunalt håll ser på den frågan.

Olauson menade att till exempel enskilda avlopp borde vara ett mera prioriterat område och pekade på att varje fastighetsägare har en skyldighet att ha en fungerande anläggning. Det handlar inte om att först vänta på ett tillsynsbesök från miljö- och hälsoskyddskontoret.

En annan för LRF viktig fråga som lyftes är även den mer eller mindre ohämmade utfodring av vildsvin som äger rum på vissa håll och som inte minst stimulerar tillväxten av vildsvinsstammarna. Något som på sikt leder till ökade skador på åkrarna. När det sedan gäller skärgårdsområdet så har för första gången någonsin en plan för kustområdet i kommunerna, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och Västervik tagits.

Det poängterades att det i dessa sammanhang ofta blir som en järnridå just vid kommun- och länsgränser, vilket i betydande omfattning hämmar utvecklingen. Något som man från de olika kommunerna bör göra något åt, för att stimulera utvecklingen.

Text och bild: HANS ANDERSSON

Share

Straffskatt på landsbygden

En avståndsbaserad vägslitageskatt, tidigare kallad kilometerskatt, skulle ha en negativ inverkan på svenska företags konkurrenskraft. Skogsindustrin är en av de branscher som kommer att drabbas hårdast.

highway traffic on a lovely, sunny summer day

Share

Ännu fler företag på Vreta Kluster

Antalet företag på Vreta Kluster, mötesplatsen för de gröna näringarna, fortsätter att öka. Senaste tillskottet är Fyrklövern, som arbetar med ekonomisk och juridisk rådgivning med specialisering på skogs- och lantbruksföretag. Företaget, som sedan tidigare har kontor i Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Örebro, har nu etablerat sig i Östergötland.

Share

Investeringsbehov i Rumänien

Romania1 014Nu arrangerar Elmia en skogsmässa i landet

Det gick snabbt när investeringarna i ny skogsteknik startade i de baltiska staterna och i Polen. Nu är en liknande utveckling på gång i Rumänien.

Share

Finlands största skogsmässa hålls i Jönköping

Oväntade finska nyheter visas på Skogselmia

Årets Skogselmia 4-6 juni i skogarna vid Bratteborg söder om Jönköping blir även en finsk angelägenhet. Utställarna från vårt östra grannland är många och de förlägger till och med världspremiärer i Jönköping.

Share

Liten såg med hög kvalitet

2015-04-24 rinns såg o melodikryss 041Rinns såg levererar både till företag och privatpersoner

RINN

Naturskönt, alldeles invid Badasjön ligger den lilla sågen, Rinns Såg, som har tre ägare och fyra anställda. Ägarna heter Tomas Persson, Mats Larsson och Peter Johansson, som tog över sågen av Sven-Olov Nordström år 1991, fast vi körde då i mindre skala, berättar Tomas.

Share

Stigande virkespriser

Stigande virkespriser på sågtimmer och massaved under första kvartalet 2015.

Virkespriserna (leveransvirke) steg under första kvartalet 2015 jämfört med kvartalet dessförinnan. Sågtimmer- respektive massavedspriserna steg med två respektive en procent. Sågtimmerpriserna steg med fyra procent i region Syd. I region Nord och region Mellan var sågtimmerpriserna oförändrade.

Massavedspriserna steg med fyra procent i region Nord och med två procent i region Mellan medan de i region Syd var oförändrade.

Vid en jämförelse mellan första kvartalet 2015 och samma kvartal 2014 steg sågtimmerpriserna med fem procent och massavedspriserna var oförändrade.

Källa: Sveriges officiella statistik

Share