I skogsbranschen finns ett antal större aktörer, som dominerar. Det är ibland storebror mot lillebror. Den som är störst dikterar oftast villkoren. Digitaliserade avtalshandlingar i skogen finns redan. Möjligheten till ett branschgemensamt kontrakt vore önskvärt, för att få ännu mera balanserade, standardiserade och tydligare kontrakt för skogliga affärer.

Skogen är fortfarande Sveriges största exportnäring. Inget kontrakt är det andra likt och ingen skog är den andra lik. Dagens kontrakt är ej sällan en kompilation av olika avtalstexter, som man har haft som förlaga för det egna kontraktet, dokumentet. Osäkerhet kan då infinna sig i flera frågor inom virkesjuridikens kontrakt och skogliga affärer. Tvister kan därför ligga på lut inom skogsnäringen.

Även om den totala nederbörden ökar blir det i snitt torrare om somrarna i södra halvan av Sverige enligt Skogstyrelsens konsekvensanalys.

SVERIGE (JB)

Vad händer under de närmaste hundra åren om skogen brukas som den gör idag och vad händer om klimatet och sättet att bruka skogen ändras? Med jämna mellanrum presenterar Skogsstyrelsen skogliga konsekvensanalyser som kan ge svaren.

Nu kan markägare över hela landet på ett enkelt sätt föreslå skogsområden att skydda. Det ger markägare större möjligheter att bidra till naturvården.

Magnus Wadstein, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen.

LINKÖPING (JB)

Med en förändrad marknad där köpare av skog köper mer av rekreativa än ekonomiska skäl har en del oro för skötseln hörts. Generellt tycks oron än så länge vara obefogad. När man är i skogen stör man inte heller om man bara visar hänsyn.

Ibland uttrycks farhågor om att det i takt med att det blir allt vanligare att de nya skogsägarna köpt skogen för så kallade mjuka värdens skull inte kommer sköta skogen på ett bra sätt. Det är enligt skogsbarometrar och liknande en överraskande liten andel köp som sker med rent avkastningsekonomiska förtecken. Hur påverkar det här skogens tillstånd? Frågan om hur ett ökat rekreativt utnyttjande av skogen påverkar djurliv och annat ligger nära det här.

Högst 100 miljoner skogskubikmeter per år kan avverkas mellan år 2020 och 2030 om skogsbruket ska vara på en hållbar nivå. Det finns också utrymme att öka virkesanvändningen i Sverige och utvinna mer biobränsle. Det visar Skogsstyrelsens och SLUs skogliga konsekvensanalyser som nu är klara.

Skogsstyrelsen och SLU presenterar ett antal olika scenarier i vilka Sveriges skogar används och sköts på olika sätt och vad det får för konsekvenser för bland annat virkestillgång och skogens ekologi på 100 års sikt.

Cecilia Berntsson med hästarna hemma på Nyby. I tio år har hon och pappan Roger Berntsson drivit den gemensamma firman Bernttek. Bild: LIZZIE GERD JANSON

ARVIKA (JB)

Det är dags för ett nytt besök hos Cecilia Berntsson. Låt oss följa upp hennes vardag och arbete inom hjärteområdet jord-skog-trädgård. För några år sedan berättade hon för Värmlandsbygden om sitt kall, det viktiga arbetet för Moder jord. Numera står även skogsutbildare med i hennes meritförteckning. I kurserna ingår huggning, hästkörning och motorsågshantering.

– Mitt arbete är roligt, vidhåller Cecilia. Den känslan försvinner inte.
Varje vaken minut fortsätter hon att tjäna Moder jord.
– Så länge jag någonsin orkar ska jag göra det, lovar hon dyrt och heligt.

Nej, det här reportaget handlar inte alls om någon helgondyrkan. Det handlar om den strävsamma tjejen som innehar en ren och skär lojalitet mot planeten vi lever på och att inget kan lura henne på villovägar.