Forskningen är bara i början när det gäller att hitta nyttan av obemannade farkoster inom jord- och skogsbruk. Bland annat ska man kunna mäta näringsinnehåll och gifter i marken.
LINKÖPING (JB)
Utvecklingen har bara börjat men redan har stora nyttor identifierats inom användningen av obemannade luftfarkoster, UAV. Nu har Vinnova beviljat åtta miljoner för att etablera en testbädd för sådana i Västervik.
Ett projekt som leds av SICS East i Linköping därav bland annat Wabema AB och Västerviks kommun medverkar har fått åtta miljoner av Vinnova. Projektet syftar till att etablera en testbädd i Västervik för obemannade luftfarkoster, UAV, inom miljöteknikområdet. Man har som mål att etablera ett område där olika aktörer kan bedriva utveckling, testning, utbildning och demonstration av hur UAV:er kan användas för att effektivisera jordbruk och miljöarbete.
– Det är meningen att vi ska få ett område där man kan testa de här systemen och se vad det går att göra och hur man kan göra dem bättre så att de både blir säkrare och får bättre prestanda, berättar projektledaren Åke Sivertun, SICS East AB. De som man kan köpa på Claes Ohlson och Teknikmagasinet är mer leksaker så att säga.
– Det är ett jättestort område med maskinerna som flyger upp men det handlar ju också om att ha sensorer som är något annorlunda än en kamera. Med dem kan man se om grödan är angripen på något sätt eller om det är nåt annat man behöver göra så att man tidigt kan gå in med insatser istället för som nu behandla hela fält. Det är mera precisionsodling.
Vad kan sensorer upptäcka i fråga om skador och jord?
– Det finns infraröd, IR, vilket är värmestrålning. Med hjälp av den kan man långt innan det över huvud taget går att se något med blotta ögat upptäcka att det är saker på gång. Om grödan är skadad på något vis så kan man se det värmemässigt. Även inom skogsbranschen finns en stor nytta.
– Man kan se igenom skogen och se hur marken ser ut bedöma faran för skogsbrand och hur man kan ta sig fram med skördare och om det finns något annat som är bra att veta. Man kan mäta träden, till och med se vilken sort.
– Forskningen är bara i början.
Nyligen stötte utvecklingen på ett som många anser både onödigt och svårförståeligt hinder.
– Problemet är beskedet från Datainspektionen att varje sådan här flygning ska föregås av ett ansökningsförfarande som dessutom kostar tusentals kronor, berättar Åke Sivertun. Då försöker vi säga att om en bonde vill övervaka sin odlingsmark så finns ingen allemansrätt som säger att man har rätt att gå på en åker som bär gröda. ”Jamen, det kan var någon i skogsbrynet som håller på att plocka bär eller svamp…” Man kan ju också fråga sig vad det är för allmänintresse av att förbjuda någonting som har så stor samhällsnytta och så stor nytta för brukarna bara för att det är någon som skulle smyga runt i skogsbrynet och göra någonting.
– Vi är ju intresserade av hur grödan mår och om det är någon skadegörare eller vildsvin som är ute och bökar någonstans.
– Samtidigt finns ju de som flyger med sådana där i närheten av flygfält och över områden där de stör och skrämmer både folk och fä.
Lösningen kan vara någon form av ”körkort” eller certifiering för användandet eller att anlita entreprenörer som sköter markövervakningen. Någon form av utbildning i tekniskt handhavande och även i vilka lagar och regler som gäller kommer i vilket fall sannolikt behövas.
Urban Wahlberg, vd Wabema AB, är pensionerad flygvapenpilot som numera ägnar sig åt UAV. Han bekräftar bilden av en teknik som har framtiden för sig.
– Jag har jobbat med det här i flera år, berättar han.
Det är han och Åke Sivertun som arbetar med testbädden.
– Det kommer hända oerhört mycket inom området framför allt inom jord och skog. Jag träffade så sent som i veckan Elmia Woods som var väldigt intresserade av att göra en drönarzon på deras utställning, deras nästa mässa. De är världens största skogsutställare.
Text: BO BÄCKMAN
