Försiktighet råder bland bönderna i osäker tid
Fortsatta orosmoln av olika karaktär tycks fortfarande dämpa investeringsviljan inom det svenska lantbruket. BILD: VICTOR CAP, PIXHILL
ÖSTERGÖTLAND (JB)
Ränteläget, en dålig säsong 2023 och ett högre kostnadsläge är faktorer som bidrar till en försiktighet när det gäller välbehövliga investeringar i lantbruken.
I Lantbruksbarometern för helåret 2023 skrev Swedbank i sin sammanfattning bland annat: ”Kombinationen av en fortsatt låg investeringsvilja och en svag lönsamhet är tydliga orosmoln för att långsiktigt säkerställa Sveriges livsmedelsproduktion.”.
Den låga investeringsviljan och fortsatta orosmoln av olika karaktär tycks fortfarande dämpa investeringarna inom lantbruket.
Ytterligare en del i det här återfinns i ett pressmeddelande från LRF:
”Inflationen har urholkat befintliga EU-ersättningar och det behövs många åtgärder för att få fart på den svenska livsmedelsstrategin som är under uppdatering på Regeringskansliet. Det handlar om investeringar i förbättrad livsmedelsberedskap, öka produktion och snabba på den gröna omställningen av jordbruket.”
I pressmeddelandet står även att ”Regeringens prognos från budgetöverläggningen i Harpsund visar på att det finns en möjlighet att hämta hem närmare en halv miljard kronor per år, fram till 2027. Viktiga investeringar för att utveckla livsmedelsproduktionen och djurvälfärden i hela Sverige.”
Palle Borgström, LRFs förbundsordförande, säger i samma pressmeddelande:
”Om regeringen inte agerar kommer investeringarna i svenska lantbruk på närmare en halv miljard kronor per år att brinna inne i Bryssel”.
Naturligtvis investerar en del lantbrukare. Vad gör man för investeringar i länets lantbruk?
– Det är väldigt många som investerar i batterier, säger Jeanette Blackert som är ordförande i LRF Östergötland. Om det är bra eller inte får tiden utvisa.
– Mark är väl alltid gångbart, men det är svårt nu det är inte så mycket som säljs, räntor och så.
Hur är det med byggen?
– Det byggs inte mycket för det är så stora investeringar och man tycker det är för osäkert. Jag tror att det är en så osäker framtid att man inte vågar investera. Det är ju så stora pengar idag. – Det finns några entusiaster som bygger och satsar väldigt stort, men de är alldeles för få.
Djurproduktionen, menar Jeanette Blackert, går generellt ganska bra, men ändå är investeringarna få.
– Tittar man på djurproduktionen så går i stort sett alla djurslag bra just nu, men det investeras ju inte ändå. Tittar vi på ägg har det varit en del investeringar, men där kanske marknaden är mättad snart. Mjölk går bra och gris går inte heller dåligt.
– Djurproduktionen går rätt så bra, men det investeras inte och det borde det göra.
Carl Selling, regional kommunikatör på LRF, säger:
– Det kanske inte är så jättestor lista på investeringar på gårdar med tanke på den osäkerhet som funnits i ränteläget och även skördarna förra året var sämre än annars. Därför har man haft en ganska hård ekonomisk press på sig.
– Dessutom har vi det höga kostnadsläget som ytterligare en parameter, det gör att man kanske är lite avvaktande och försiktig när det gäller just investeringar.
– Ser man till investeringar som ändå görs så är det ju också något som är påkallat av klimatsituationen. Det är täckdikning och bevattning.
– Där vet vi att det finns en hel del som också insett att läget med mycket regn, mycket vatten och även torka då behöver man ha täckning och bevattningssystem så där har vi investeringar i det.
För just täckdikning och bevattning finns dessutom pengar att söka.
– På energisidan har det blivit ett visst klartecken från regeringen, vad de tänker politiskt framåt, så ser vi att gårdsproduktion av biogas som börjar komma loss.
Turerna kring gårdsproduktion av biogas har varit många genom åren, men kanske kan det alltså bli fart på den inom en rimlig framtid.
Text: BO BÄCKMAN
