Kravmärkt köttproduktion är det som gäller
VÅNGA
Vid sjön Roxen i Vånga socken, Norrköpings kommun, ligger den anrika Grensholms herrgård. Gården ägs och drivs sedan 1993 av makarna Carl och Linda Lagerfelt där ekologisk köttproduktion står som huvudnäringen.
– Huvudbyggnaden uppfördes under 1600-talet och är omgjord i karolinsk stil, berättar Carl och förevisar den franska parken som omger herrgårdsbyggnaden och där en vacker spegeldamm förhöjer det estetiska intrycket. Tidigare var huvudbyggnaden från 1500-talet men gjordes om till gårdskapell då den nuvarande upprättades. Riksrådet Magnus Gren har gett Grensholm sitt namn och har ägts av släkterna Ryning, Rosengren och Ribbing.
Mette Ribbing gifte sig 1644 med Sven Ribbing och Grensholm stannade i Ribbings ägo fram till 1706 då släkten Spens tog över fram till 1904. Nästa köpare blev friherre Johan Mannerheim som blev kvar där ända fram till 1982. – När vi köpte det var det ett konkursbo så vi köpte det av banken. Gården är på 1950 hektar varav 1200 hektar skog och resten åker och äng.
Vi har köttdjur, mest av rasen Charolais. Vi har 120 dikor och föder upp kalvarna till slakt. Eftersom det är ekologiskt tar det upp till två år innan de blir slaktfärdiga och djuren får endast grovfoder som vi producerar själva, berättar Carl. Till Grensholm hör även fjorton hus som hyrs ut året om och lika många som nyttjas till sommarbostäder. Några av husen har tidigare fungerat som mejeri, kuskbostad, smedsbostad och trädgårdsmästeri.
Några spår av växthusen syns inte idag och Carl tror att den verksamheten upphörde redan under 1950- talet. Det är hus med anor från 1700- och 1800- talet. Det gamla gårdskapellet brukas dock fortfarande och det händer att Borgs församling håller någon gudstjänst i det rosa kapellet. Carl och Linda vigdes i kapellet och bröllopsfesten hölls sedan i herrgårdsbyggnaden.
För att värma upp både herrgården och samtliga hus används flis och det går åt ungefär 12-1500 kubik per år.
– Tidigare hade vi olja men det blev dyrt och oekonomiskt, det gick åt omkring 60-70 kubik olja om året, därför övergick vi till flis. Vi hyr in en flistugg och använder oss av det som växer omkring diken på gården och odlar därför ingen energiskog, förklarar Carl.
För att producera el på ett miljövänligt vis finns två vindkraftverk på Grensholm som producerar omkring 10 000 MWh per år. – Vi har även egen jaktmark och jagar själva men bjuder in lite danska gäster som gärna kommer och pyrschar. Älg är det inte så gott om, utan det är dovhjort och ett och annat vildsvin som jagas. Än så länge har vi inga bekymmer med vildsvin utan skjuter endast ett par om året.
– Eftersom vi endast odlar vall har vi ingen större maskinpark utan bara det vi behöver för att klara av vallskörden. De första fjorton åren hade vi 250 mjölkkor men slutade med mjölkproduktionen 2007 när mjölkpriserna inte vände uppåt. Vi byggde om den gamla ladugården där det före vår tid funnits mjölkkor till ungdjursstall, och där går nu ungdjuren som är avvanda och ska ut på bete i sommar för att gå till slakt nästa år.
Tidigare gick ungdjuren i boxar men i och med att vi gick över till Krav måste djuren gå på lösdrift. Det andra djurstallet var tomt när vi köpte gården så den byggde vi om till våra mjölkkor när vi kom hit men när vi slutade med mjölken blev även den byggnaden plats för dikorna och deras kalvar. Vi har en egen avdelning för de kor som ska kalva. Där får de vara i lugn och ro och stanna några dagar efter kalvningen så ko och kalv får lära känna varandra innan de släpps ihop med de övriga.
– Fördelen med att ha köttdjur är att det ytterst sällan förekommer mastiter men skulle det hända behövs det nästan aldrig någon åtgärd med antibiotika. I besättningen har vi egna tjurar men det gäller att vara noga med val av tjur så det inte blir stora kalvar för att underlätta kalvningarna. Om en månad ska förhoppningsvis alla kor vara ute och då släpper vi dit tjurarna sen börjar kalvningarna komma mellan januari och april.
Både Carl och Linda arbetar på gården och tar in extra arbetskraft vid behov men har två medarbetare som arbetar heltid på gården. Förhoppningsvis kommer parets två barn så småningom att även de arbeta på Grensholm men än så länge studerar de till lantbrukare respektive ekonom. Carl anser att innan det är dags för att börja arbeta hemma på gården så bör båda barnen ut och se sig om i världen. Ett klokt beslut eftersom när den dagen kommer vilar ett tungt ansvar på de som ska fortsätta att driva den fina gården vidare.
Text och bild: CARINA LARSSON
