Artrikedomen är störst på naturbetesmarker
Betande kor skapar biologisk mångfald. Bild: JAN LINDMARK
SVERIGE (JB)
Det kommer kanske inte som någon överraskning men nu har det visat sig att öppna landskap gynnar biologisk mångfald. Mjölkproduktion där kor får beta på åkrar med varierade landskap gynnar många växter och djur. Det framgår av en ny rapport från Norrmejerier.
För att öka kunskapen om den biologiska mångfalden har Norrmejerier låtit miljökonsultföretaget Ecogain inventera växt- och djurlivet på åtta av sina gårdar i Norrland.
Undersökningen visar att artrikedomen är störst på naturbetesmarker som varken har plöjts eller gödslats. Här kunde man identifiera upp till 54 olika växtarter och 41 fågelarter. På igenväxta marker fanns ett tjugotal växtsorter.
– Rapporten visar att mjölkproduktion där kor får beta på åkrar med varierade landskap gynnar många växter och djur. Om vi ska bromsa klimatkrisen och värna den biologiska mångfalden måste vi se till att hålla jordbrukslandskapen öppna, säger Anna-Karin Karlsson, Norrmejeriers hållbarhetsdirektör.
Jordbruk med öppna och varierade landskap rymmer alltså flest växt- och fågelarter. Även skötsel av vägkanter och diken samt närheten till fuktiga marker och stränder påverkar mångfald av växter och fåglar. Och även till exempel vallodlingar som ger foder till betande kor har positiva effekter på artrikedom av växter och fåglar.
– En stor biologisk mångfald kan bromsa effekterna av klimatkrisen. Våra mjölkbönder håller landskapen öppna och bidrar dessutom till ett långsiktigt hållbart och levande Norrland genom att skapa arbetstillfällen och upprätthålla den inhemska livsmedelsförsörjningen, säger Anna-Karin Karlsson.
Den biologiska mångfalden har under lång tid påverkats negativt av klimatförändringar och av att jordbruk läggs ner och marken växer igen. Ungefär en tredjedel av alla rödlistade växter och djur i Sverige är beroende av varierade odlingslandskap för att överleva.
Inventeringen skedde från tredje veckan i juni till och med första veckan i juli 2020. Varje gård besöktes av två personer under två på varandra följande dagar. Inventeringen visar att en variation av miljöer med vallodlingar, åkrar, väg- och dikeskanter, fuktiga marker och stränder ger förutsättningar för en hög mångfald av växter och fåglar. Studien visar också att det öppna jordbrukslandskapet är viktigt för den biologiska mångfalden i Norrland och att igenväxning av mark är det största hotet.
Resultatet går inte att överföra rakt av till övriga landet på grund av skillnader i exempelvis geografi och klimat, men ger ändå en fingervisning om hur den biologiska mångfalden fungerar.
Text: TOBIAS PETTERSSON
