Grisar med knorr på svansen

Lantbruksbarometern för 2019 presenterades

Från vänster Gustav Andersson, Wilhelm Aschan, LRF Konsult informerade om lantbruksbarometern, Hans och Jeanette Blackert från Vistena Askegård.

MOTALA-VISTENA ASKEGÅRD (LT)

Hur ser länets lantbrukare på framtiden? Är den en framtidsbransch att satsa på för unga människor? Har torkan sommaren 2018 påverkat åsikterna? Vågar man investera i maskiner och byggnader?

LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna bjöd in medierna till en pressträff på Vistena Askegård, Skänninge hos Jeanette och Hans Blackert. Då presenterades den 32:a rapporten, kallad Lantbruksbarometern.

Träffen började med att Hans och Jeanette presenterade sig och gården som de tagit över efter Hans föräldrar.

Den grisproduktion som fanns har man utvidgat och förbättrat och nu föder man upp grisar från födseln till slakt. 2007 byggdes ett smågrisstall och 2012 byggdes ett uppfödningsstall.

Nu har man plats för 450 suggor vilka föder ungefär 12 000 grisar per år. De får cirka 15 grisar per kull och föder ungefär två till tre gånger per år. På den 430 hektar stora gården odlas korn, vete, raps och åkerbönor.
– Vi har en sjuårig växtföljd och allt vi producerar här på gården går tillbaka till foder åt djuren.
Förutom rapsen som vi säljer. Då vi alltid haft ett klimattänk, har vi så mycket egenproducerat i foderstaten som det bara går.

All gödsel på Vistena Askegård sprids på egen mark. I foderstaten har vi 30 procent korn, 70 procent vete av spannmålen, för proteinet står två tredjedelar av åkerböna och en tredjedel av GMO-fri soja, samt vassle från Boxholms ost och restmjölk från Arla i Linköping, säger Hans.

Det är sådan mjölk som blir över, när man byter från till exempel yoghurt till annan fil i rörledningarna.
– Man har försökt odla soja i Sverige, säger Jeanette, men då sojan kräver korta och många soldagar, alltså lång växtsäsong, vill den inte växa särskilt bra här. Det är bra aminosyror i sojan vilket grisarna behöver för att växa.

Den soja vi använder kommer från Sydamerika och där blir det bara mindre och mindre arealer som odlas av GMO-fri soja.

Var tredje till var fjärde vecka föds ungefär 1000 smågrisar på gården. De får gå hos suggan tills de är fem veckor gamla. Sedan får de gå i grupp med uppfödning till färdigt slaktsvin i ytterligare 24 veckor. Då har griskultingen ökat i vikt med 700 till 1000 gram per dag och väger 120 kg. Rasen på suggorna är norsk lantras och holländsk Yorkshire och galtarna är av norsk Duroc vilket ger guldgrisar.

På gården finns också ett vindkraftverk som stod klart 2007. Det producerar ungefär lika mycket el som gården förbrukar, men elen måste först säljas till elbolaget, för att sedan köpas tillbaka till gården. Med så mycken verksamhet har man tre och en halv anställda i grisstallarna och en person för utesysslor. Förutom dem arbetar även Hans och Jeanette på gården själva.
– Vi har en bra och kunnig personal som sköter sitt arbete mycket bra, säger Jeanette.

Trots att vi har så många djur ser skötarna om något är galet. Både vi och de vistas bland djuren på dagarna och kan upptäcka eventuella fel.

Men det är svårt att få tag på kompetent personal om man behöver till semestrar och även fasta anställningar.

Det, att få tag på kompetenta arbetare, var också något som visades i den Lantbruksbarometer och bildvisning som Wilhelm Aschan och Gustav Andersson från LRF Konsult kommit för att informera om. 1000 lantbrukare har tillfrågats och deras svar hade sammanställts i en intressant folder. Det är lantbrukare inom näringarna växtodling, mjölk, nötkött och gris som svarat.
– Tyvärr är varken äggproduktionen eller fjäderfä med, säger Gustav. De har inte varit med tidigare år heller. Det borde de vara.

Lantbrukarna har fått svara på frågor om bland annat hur de upplever sin lönsamhet. Även hur de investerat i byggnader, djurstallar, maskiner och hur framtiden ser ut.

Om de vill starta nya affärsmöjligheter och om man planerar ägarbyten. I foldern finns även information om hur lantbrukare upplever lönsamheten regionvis i Sverige. Från en tydlig uppåtgående trend våren 2016 blir det nästan fritt fall våren – hösten 2018. Som alla minns slog torkan till med full kraft, vilket gjorde att många upplevde att lönsamheten skulle sjunka. De flesta tycker dock att lönsamheten varken är bra eller dålig, men den täcker alla löpande utgifter.

Andelen lantbrukare som minskat sina amorteringar eller begärt anstånd med amorteringar har dock ökat från åtta till nio procent från år 2018. Man kan ana att det är torkan som satt sina spår även här, då många bara fått 75 procent skörd eller mindre.

Tack och lov ser den höstsådda grödan mycket bra ut på de flesta platser i landet, så lantbrukarna är försiktigt optimistiska igen.

Intervjuerna till Lantbruksbarometern har skett mellan den 8 – 21 januari 2019.

Efter denna innehållsrika information fick besökarna gå in i stallarna. Först var det noggrann tvätt av händer och på med overaller och särskilda skor innan man släpptes in.

I stora boxar låg sinsuggor och mådde gott i halmen. Luften i stallet var frisk tack vare ett gott luftsystem och alla suggorna hade knorr på svansen. Ett tydligt bevis på att de hade det bra.

I Sverige och Finland kuperar man inte, det vill säga, klipper av svansarna på grisarna, vilket man fortfarande gör i andra EU-länder.

På BB-avdelningen var det full fart i några boxar medan det i andra rådde lugn och frid. Hans tog upp en liten ”guldgris” som var grisskär samt gyllenbrun på kroppen.

Den tittade lika nyfiket på oss, som vi på den. Det märktes också att den var van vid att träffa på människor, för den höll sig alldeles stilla i famnen.

Både Jeanette och Hans ser positivt på sin verksamhet och de har en riktigt bra produktion. Så bra att man är bland de tio bästa gårdarna i Sverige i både smågrisproduktion och slaktsvinsproduktion.

Vid utgången hängde bevis på deras och personalens arbete. Ett mycket trevligt blickfång och sporre att göra sitt bästa innan man börjar jobbet.

Text och bild: EVA CARLSSON

Share