Det syns inte så mycket av det gamla skogsdiket. Thomas och Christina Béen, här med de båda labradorerna, har röjt och dikesrensning är nu på gång.
VALDEMARSVIK(JB)
Dikesrensning i skogen är ett ofta försummat område inom skogsbruket. Men det finns vinster genom ökad produktivitet och att skogen blir mindre stormkänslig. Med tanke på det verkar bli mildare vintrar med utebliven tjäle och blötare marker som följd, är det senare inte minst viktigt.
På Fyllingarums Säteri utanför Ringarum är rensning av dryga två kilometer skogsdike på gång. Det är makarna Christina och Thomas Béen som bedriver skogsbruk på cirka 300 hektar skogsmark. Skogsbruket är certifierat på Fyllingarum både enligt PEFS, som är Södra Skogs – ägarnas standard, och FSC, Forest Stewardship Council, vilket är en internationell medlemsorganisation, som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.
– Vi gallrade förra året ett bestånd och stormen förra vintern gick ganska illa åt det beståndet, säger Christina.
Hon menar att genom att rensa ur de befintliga dikena så söker sig trädens rötter djupare. De står därmed stadigare och klarar blåsten bättre. Blöta marker innebär ju också i sig att träden står mindre stadigt. Torrare marker leder på sikt också till mindre mark – skador vid en framtida avverkning och att detta också ger större flexibilitet för när man kan utföra en avverkning. Risken för insektsangrepp bör också minska, eftersom sänkt vattenstånd minskar trädens stress.
– Vi har haft samråd med Skogsstyrelsen. Hans-Olof Lundqvist har varit ute och tittat på de planerade åtgärderna och gett klartecken.
Arbetet har också förberetts i så motto att det röjts runt diket och riset har styrts till den sida grävmaskinen ska gå. Det är viktigt att arbetet utförs på ett miljöriktigt sätt.
När vi går runt i markerna och tittar på området kommer vi till en plats där en bergklack går upp i dagen i bottnen på det ursprungliga diket.
– Vi avvaktar med eventuella initiativ för att kunna spränga. Men är det så att bergklacken blir ett hinder för avvattningen tänker vi gå vidare med detta, säger Thomas.
För en sådan åtgärd räcker det emellertid inte med det samråd som ägt rum med Skogsstyrelen, utan i detta fall är det länsstyrelsen som är den instans som godkänner ett sådant ingrepp. För det är inte tillåtet att vid rensning av ett skogsdike gräva djupare än det ursprungliga diket var. Det finns också en hel del regler runt omkring själva arbetets utförande.
– Skogsmarken ligger ju intill sjön Tjen och man får inte gräva ända fram till sjön. Dikena slutar med en slamgrop strax innan de når fram till sjön, säger Christina.
Makarna Béen framhåller också att den entreprenör som ska utföra jobbet med grävningen måste ha rätt kompetens och ha ett godkännande för den här typen av jobb. Enligt Skogsstyrelsen grävdes det under 1970- och 1980-talen mycket skogsdiken. Dessa diken är nu igenvuxna och behöver rensas.
Enligt samma myndighet lär det i landet finnas icke fungerande diken i denna kategori på cirka 900 000 hektar. Allt enligt statistik från Riksskogtaxeringen. Med andra ord finns det en hel del att ta tag i ute i våra skogar.
Text och bild: HANS ANDERSSON
