LRF Konsult bjöd in till något man kallade SAM-kväll. Intresset för informationen var påfallande. Den stora salen Loftet på Vreta klustret blev fullsatt.
VRETA KLOSTER (JB)
Jordbrukarstöden förändras och det är mycket att hålla reda på. LRF Konsult bjöd in till en informationskväll på Vreta kluster. De nyheter som finns i år återfinns bland annat för kompensationsstöd, djurhälsa och miljöersättningar.
LRF konsult bjöd in till något man kallade SAM-kväll. Det skulle förstås handla om de olika stöd som lantbruken kan få och inte minst om nyheterna. Varje år kommer nyheter och förändringar så det gäller att hänga med. Ett missat datum kan betyda för mycket och den som är vaken kan å sin sida ha mycket att tjäna. Sista dag för SAM-ansökan (SAM står för sam ordnad ansökan om jordbrukarstöd) är den 21 april.
Intresset för informationen var påfallande. Den stora salen Loftet på Vreta kluster var fullsatt. Sören Söderteg, EU-samordnare på LRF konsult, inledde med en tillbakablick på de förändringar som skett sedan 1970-talet, med EU-inträde och annat. Från att man i stort sett bestämde årets priser för spannmål, kött och mjölk har processerna blivit betydligt mer komplexa med nyheter i princip varje år.
Förra året infördes tre nya stöd: förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och nötkrea – tursstöd. Stödrättsutjämning påbörjades 2015 och 2020 kommer alla stödrätter att ha samma grundvärde, 127,50 Euro per styck.
2016 betyder förstås ett antal nyheter. De återfinns som nya miljöersättningar för skyddszon, minskat kväveläckage och för utrotningshotade husdjur. För kompensationsstödet är det nya områdesindelningar, ersättningsnivåer och nivå på djurtäthet. Nytt för 2016 är också de djurvälfärdsersättningar som gäller klövhälsovård för mjölkkor samt djuromsorg för suggor och får. Svenska djurhållare borde enligt Sören Söderteg i stort sett kunna ”bara ta hem” dessa ersättningar då man redan håller den nivå som krävs.
Bland det som togs upp under träffen finns förgröningsstödet. Det är viktigt att se över. Man ser dels till gårdens storlek, dels gäller det att räkna bort sådant som inte berörs som åkermark och vidare hur många procent av arealen varje gröda upptar. Till exempel får den största grödan på en gård med över 30 hektar åkermark inte uppta mer än 75 procent av denna. Med gröda avses höst- och vårvarianter av spannmål och oljeväxter, blandsäd, vall, träda med mera.
För kompensationsstödet utanför slättbygd och därmed frågan om djurtäthet per hektar är inför 2016 något att vara riktigt uppmärksam med. Det är stora steg i stödet mellan regionerna och de tabeller som Sören Söderteg visade var tydliga: Det kan slå på ett enda djur vilken region man räknas till. Halva stödet kan försvinna.
Nötstöd, som är det enda kopplade stödet, omfattar både mjölkdjur och köttdjur. Liksom för andra stöd så gäller det att vara noga med att rapportera sådant som produktionsplats-nummer och att ha uppgifterna rapporterade i tid. Den som inte redovisat CDB i tid tappar stödet för det året. Från och med i år kan man rapportera elektroniskt till det centrala nötkreatursregistret vilket förmodas underlätta mycket för djurhållaren.
Stödet till unga lantbrukare, 40 år eller yngre första året man söker, erbjuder en del som är värt att känna till. Det utgår om man startat ett jordbruksföretag för första gången 2011 eller senare. Såväl om det rör sig om enskild firma eller aktiebolag kan man vara berättigad till stöd.
Produktionsmässigt och företagsekonomiskt kanske mindre intressant men likväl ett betydelsefullt stöd med andra värden är det som finns för att bevara hotade husdjursraser. Fjällko, rödkulla, väneko, linderödssvin, ryafår, fin – ullsfår, gutefår, lantrasget, göingeget med flera raser finns på den listan.
Reglerna kan tyckas snåriga och det är kanske inte fel att påstås att de är det. Rådgivarna behövs och de kan svara på det man som lantbrukare behöver veta.
Text och bild: BO BÄCKMAN
