Claes Wadsten vill göra i ordning hela Motala ström till Vättern och förhoppningsvis få tillbaka storöring i Vättern. Bild: PRIVAT
En av de tre som tilldelats Motala kommuns miljöstipendium för studien om fria fiskvägar är Claes Wadsten. Han är sportfiskare och mycket påläst inom området. Det finns mycket att göra som att skapa lekområden för ädelfisk och kanske ha fiskodlingar.
Före vattenkraftens utbyggnad i Motala ström och i Svartån fanns ett helt annat fiskbestånd med idag försvunna arter. Vattnen förde rikligt med ädelfisk och jämfördes med norrländska älvar. ”Harrfisket i nedre Svartån har beskrivits som ett av landets bästa” står det i rapporten om fria fiskvägar.
Det kom till och med sportfisketurister från Skottland under 1800-talet för det fantastiska fiskets skull. Att återskapa en del av dessa förhållanden på cykelavstånd från kärnan i en av Sveriges fem största kommuner vore att få något alldeles unikt.
Claes Wadsten är nöjd med projektet om fria fiskvägar.
– Rapporten är omfattande. Varje kraftverk är ett eget kapitel. Varje hinder ett kapitel. Det finns en grupp som utrett Roxen och det blev ett eget kapitel. Vi bad Sweco att också se på hur effektivt kraftverken körs.
– Vi tre som fått priset har använt 400 000 kronor vi själva satsade i medfinansiering genom eget arbete. Jag tror inget lika stort arbete gjorts i Sverige.
I motiveringen framhölls bland annat att er utredning är ett både neutralt och sakligt diskussionsunderlag. Tror du opartiskheten betydde något för att ni skulle få stipendiet?
– Ja, jag skrev direktiven till utredningen och formulerade att den inte fick ta parti. Den ska kunna användas oavsett åsikt.
– Jag vill göra i ordning hela Motala ström till Vättern. Det har funnits storöring i Vättern. Efter kraftverket blev det svårt för nedåtlekande fisk och storöringen dog ut.
Arten är världens största insjööring. Den finns eventuellt kvar i Sommen då det kan vara samma öring där.
– Vi måste först göra ordning Motala Ström och Svartån innan vi kan få storöring till Vättern. Varför sätta i lax som inte kan leka där? Jag vill gärna ha harr på sikt. Det finns också en liten dröm om fiskodling.
Potentiella lekplatser för ädelfisk finns.
– Ovanför Malfors finns en lämplig och orörd fåra. Möjligen behövs mer lekgrus. Vi får tre kilometer lekvatten.
– Får vi ädelfisk i Motala ström och Svartåfors så kommer vi ha ädelfisk i Roxen och även i Stångån.
Än har inget konkret skett från Tekniska Verkens sida.
– Vi är lite irriterade på att det hela tiden drar ut på tiden. Ska vi sätta ut ädelfisk måste den odlas fram, den måste fångas, ge rom och yngel. Det blir ett år framåt efter beslut. Vi måste få mat till fisken, till exempel nors. Kraftregleringen har gett en tydlig minskning av lek av nors.
Den idag från Roxen närmast helt försvunna norsen vill ha strömt vatten för att leka. Med flödesreglering i kraftverken kan norsens lek utebli, vilket man menar är just vad som hänt. En annan faktor som många hävdar spelat in för norsens tillbakagång är de många skarvarna i Roxen. Man hävdar att de äter alldeles för mycket fisk.
– Det finns gott om nors i sjöarna runt omkring och vi har fått tillstånd att flytta nors till Roxen. Det finns mycket förberett, säger Claes Wadsten.
– En av mina drömmar är att jag skulle vilja få igång en linje på Vretagymnasiet, Vattenbruk, med inriktning på att bevara stammar och kanske lära ut fiskodling. Vatten från Norrbysjön går ju i rör under Vretagymnasiet.
– Sportfisket är stort i Sverige. Jag hoppas man kan ska få uppleva fisket. Man behöver inte åka till Norrland för att fiska och Stockholm ligger i närområdet för besökare, hävdar Claes Wadsten.
Han har många visioner om vattnet och fisken:
– Dammen vid Nykvarns kraftverk har tydligt klart vatten. Jag har en dröm att turister kan titta från en plattform på öring och kungsfiskare. Siktdjupet är fem till sex meter. Jag vill få igång forskning från högskola om vatten. Det är så mycket man skulle kunna göra!
Text: BO BÄCKMAN
