Är du som jag rätt intresserad av politik och samhällsfrågor i allmänhet men har paradoxalt nog allt svårare att titta på valdebatter? Jag blir helt enkelt bara förbannad för de fungerar bara som bekräftelse för de som redan är övertygade om vad de ska rösta på och det krävs ett rätt stort… mått av kunskap om politik och samhällsfrågor för att läsa bakom vad de säger. Eller framför allt inte säger. Så som konsumentinformation för den som funderar och inte bestämt sig är det sällan särskilt bra, anser jag.
Valdebatter har en märklig förmåga att kombinera extremt förenklade populistiska uttalanden som ens kärnväljare vill höra med märkliga politiska facktermer som dribblar bort många som inte följer det politiska samtalet i detalj. En form av elitistisk dumförklaring av mig som väljare! Dessutom pratar man gärna äpplen och päron för att villa bort oss än mera och göra det till en nonsensdiskussion. Ta exempelvis när arbetslösheten debatteras i en tv-debatt. Har den ökat eller minskat senaste mandatperioden? Beroende på vad man vill få fram kan man prata procent eller antalet personer. Mycket enkelt och effektivt – för att tillfredsställa de egna rättrogna, men lika effektivt för att idiotförklara mig som tittare.
Det har i dag blivit legio i svensk politik att prata mera om vad motståndarsidan vill göra och framförallt sedan Sverigedemokraterna kom in och sabbade den politiska spelplanen som rått i Sverige under cirka 70 år, där sossarna tydligen är det självklara regeringspartiet med lite borgerliga avbrott då och då när kortsiktiga väljare tycker de blivit lite för maktfullkomliga.
Helt plötsligt för ungefär 10 år sedan har det viktigaste i svensk politik inte varit den egna politiken utan vad de som man eventuellt ska eller vill bilda regering med vill åstadkomma – och gärna deras mest extrema sidor som om det övriga politiska systemet har någon form av sund funktion – aldrig kommer tillåta hända.
Låt mig påpeka att detta fenomen finns oavsett om man anser att hotet kommer från vänster eller såkallad höger. (SD är inte ett högerparti, utan tvärtom en dålig kopia på gamla folkhemssossar, men med vissa väldigt värdekonservativa drag). Som allmänborgerliga väljare har vi således idag att välja på om man tycker att SD eller S + MP + V är det mest dåliga sällskapet som man inte vill supporta.
Jag har mycket svårt för SD utifrån sin bakgrund och historia som inte känns som rentvättad byk än, men som landsbygdsboende, bonde och markägare har MP nu bevisat att de är direkt mera problematiska i min vardag än vad SD är…
Just därför blir politiken rätt ointressant. I någon annan krönika kan vi diskutera om det politiska systemet överlevt sig själv när politiska partier med allt svagare medlemsmässig förankring bland väljarna sätter strukturen och sätter samman de listor som vi ska rösta på. Detta var ett utmärkt system när många fler var medlemmar i partierna och därmed stod för en bred legitimitet och förankring i samhället, men är mera tveksamt i dagens läge.
Ska man kritisera bör man ju dock också ha konstruktiva förslag till förändring, vilket jag tyvärr inte har än, men jag tycker det vore livgivande att få upp bollen på plan. Framförallt på kommun- och regionnivå där det inte finns så stort utrymme för annat än symbolisk ideologi utan pragmatism och förmåga att anpassa sig till verkligheten och därmed personen/erna i ledande befattning är viktigare än själva symbolen på kavajslaget!
Jag vill veta vad du och de du ska samverka med har för bild av vilket Sverige du vill bygga, hur vi ska få en bra grundvälfärd för alla i hela landet, där staten ägnar sig åt sina kärnuppgifter och inte skapar massa ”hittepå- jobb” för att sysselsätta akademiker i en egen värld.
Detta samtidigt som vi ska ha ett spirande näringsliv med många små företag med internationell konkurrenskraft även i branscher och jobb som inte anses så avancerade, där vi har råd att anställa människor som stadigvarande finns i Sverige, även för enklare sysslor, och hur vi gör Sverige tryggt och får alla nya svenskar i arbete- utan bidrag. Hur vi klarar att göra oss mindre och på sikt oberoende av fossil energi utan att kolonialisera svensk landsbygd eller göra oss beroende av inköpt uran och samtidigt göra oss fattiga pga av extrem höga och intermittenta energileveranser.
Och allt detta till ett skattetryck som gör att det faktiskt blir roligt att leva så vi inte måste jobba till torsdag lunch för att betala samtliga skatter!!! Den som kan ställa upp bakom detta får min röst!
Må så gott i ett politiskt Ankdammssverige önskar Peter
PETER BORRING
samhällsdebattör och opinionsbildare
