Skogsbruksplanen underlättar på alla områden
Tillväxten i skogen och därmed värdeökningen beror mycket på hur man sköter sin skog. En skogsbruksplan ger hjälp.
SVERIGE (JB)
Det finns egentligen bara vinster med att ha en aktuell skogsbruksplan. Skötsel, värdering, insatser och försäljning är sådant som underlättas.
Att bara låta skogen stå som den är och kanske avverka en del ibland är ingen bra strategi för en hållbar skog och bra ekonomi. Erfarna och initierade markägare vet det här, samt betydelsen av att ha en aktuell skogsbruksplan.
Enligt uppgift så har skogsägarna generellt blivit allt bättre på att hålla sig med en skogsbruksplan.
Nedanstående gör på inget sätt anspråk på att vara fullständigt och är mest exemplifieringar för den som kanske ser skogsbruksplan nämnas i mäklarannonser och undrar vad det är eller funderar på saken ändå.
För den som är ny skogsägare, som kanske plötsligt ”blivit med skog” genom arv eller annat, finns mycket att bekanta sig med. Saknar den nya ägaren erfarenhet av skogsskötsel, skogliga insikter och kunskaper och kanske rent av ”börjar på noll” kan en skogsbruksplan att utgå från vara en viktig hjälp. Förhoppningsvis finns en sådan från tidigare ägare. Finns ingen så är det generella och bestämda rådet att låta upprätta en skogsbruksplan, med hjälp av en erfaren resurs, kanske en konsult, som samtidigt kan guida i planen och i skogen. Mycket handlar också om vad man vill med sin skog och vad som är lämpligt.
Vad skogsbruksplanen innehåller beskrivs, här mycket förkortat, såhär av Skogsstyrelsen:
”En skogsbruksplan består av en karta över fastigheten och en beskrivning av skogen, i ord och siffror, baserad på mätningar och bedömningar. // I avdelningsbeskrivningen finns uppgifter om skogstillstånd och förslag på åtgärder för varje avdelning.//”
Tillväxten i skogen och därmed värdeökningen beror mycket på hur man sköter sin skog, vilka åtgärder som behövs och när de ska utföras. Bland annat ska den växande skogen gallras. När det gäller gallring finns en viss tidsmässig flexibilitet på något eller ett par år. Det är inte hela världen om man av något skäl, till exempel på grund av stor nederbörd som ger för mjuk mark att köra på, är sen, men att gallra sex tio år för sent medför att beståndet kan ta skada.
Jämförelsen haltar en aning, men det är som med morötter, att de behöver gallras för att det ska bli något av dem. Plantor behöver tillräckligt utrymme, vare sig det handlar om träd eller morötter.
Något som är centralt för skogsbruk är långsiktigheten. Man hör ofta markägare säga att det de planterar är för nästa generation. Träd tar tid på sig. Att ta över någon annans skog kan därför innebära frågetecken kring trädens ålder, det vill säga om de kan avverkas eller om man ska vänta många år innan det görs. Med en uppdaterad skogsbruksplan är det här förhållandevis enkelt.
Man behöver heller inte skynda sig att avverka i en frisk skog. Tall- och granskog kan växa bra till den är 100 år och i vissa fall äldre än så.
Med grövre träd följer oftast ökad timmerkvalitet och då ökar även värdet per skogskubik. Återigen spelar långsiktigheten och planeringen in.
En skogsägare påpekar att skogens värden innefattar både ekonomiska som biologiska sådana. Med en skogsbruksplan kan man hålla koll på de olika biotoperna så man inte förstör naturvärden. Biologisk mångfald gynnar alla. Naturhänsyn är en annan del i detta.
Det här var en del skrapande på ytan, men den som saknar skogsbruksplan kanske kan ta sig en funderare på om det inte är dags att skaffa en.
Text och bild: BO BÄCKMAN
