Jan-Erik Svenblad tar emot stipendiet av Lena Ek.
FINSPÅNG (JB)
Förra året fick Häfla Hammarsmedja Skogskoncernen Södras stipendium på 10 000 kronor. I år gick stipendiet till Föreningen Doverstorp flyktingläger när Norrköpings skogsbruksområde tillsammans med ett trettiotal skogsägare samlades till höstmöte i det natursköna skogsområdet vid Doverstorp flyktingläger.
Dagen inleddes med närproducerade produkter som förädlats till köttsoppa innan ordförande för Norrköpings skogsbruksområde Anders Ek tog till orda och hälsade alla välkomna.
– Förslaget på att just föreningen Doverstorp flyktingläger skulle få stipendiet kom från förtroenderådet och vi ansåg att det var ett bra förslag med tanke på hur området vårdas. Jag har själv aldrig tidigare varit här utan enbart läst om lägret. Det ska verkligen bli intressant att få stifta närmare bekantskap med historien bakom lägret. Dessutom är jag väldigt historieintresserad inte minst nutidshistoria och det som hände under andra världskriget och därefter med baltutlämningen som är ett mycket mörkt kapitel i historien.
– Skogsbruksområdet får 30 000 kronor från Södra som fördelas på två år. Vi väljer själva ut vilka vi anser lämpliga mottagare som driver någon form av kulturellt med anknytning till skog, säger Anders.
Stipendiet delades ut av Södras ordförande Lena Ek som anser att det är mycket roligt att Södras ekonomiska förädlingsvinster går tillbaka till medlemmarna.
– För att landsbygden ska leva är kulturen mycket viktig för både medlemmarna och för Södra. Att Norrköpings skogsbruksområde valt att dela ut stipendiet till Föreningen Doverstorp flyktingläger är viktigt för att vi ska bli påminda om vår historia, och om hur nära det egentligen är till andra världskriget och hur illa det var. Det blir en bra påminnelse om att vi ska vara rädda om demokratin, menar Lena.
– Det är otroligt roligt att vi blir uppskattade för det arbete som vi lägger ner här. Vi är en liten förening utan några stora ekonomiska medel så de här pengarna är verkligen välkomna. Jag hade ingen aning om att stipendiet skulle gå till oss därför blev jag ganska förvånad när Göran Lindwall från Södra ringde och berättade att vi skulle få pengarna, säger Jan-Erik Svenblad, ordförande i Föreningen Doverstorp flyktingläger.
Nu ska föreningen använda dessa pengar till att skylta upp området så de privatpersoner som kommer hit på egen hand ska kunna läsa om hur livet en gång sett ut i flyktinglägret och vilka förutsättningar människorna som bodde här hade. Den stora utmaningen blir att skriva skyltarna på olika språk eftersom det kommer hit besökare från Estland och Polen men även andra med judisk bakgrund
Det råder en lugn stämning vid Doverstorp flyktingläger där lövskogen mot sjön Glan håller på att byta till höstens färger. För 70 år sedan var det desto mer liv och rörelse här, med inslag av sorg, dramatiska och traumatiska händelser som kom att påverka människors liv för lång tid framöver.
Våren 1944 härjade Röda armén i Estland och många kände sig tvungna att för sina liv fly armén och en av tillflyktsorterna blev Doverstorp, en av Sveriges runt 50 flyktingläger. Män, kvinnor och hela familjer färdades tvärs över Östersjön för att finna en fristad i lägret som hade kapacitet att ta mot mellan 1 200 och 1 500 personer åt gången.
Numera är de 100 barackerna i Doverstorp borta. Det återstår endast rester i form av plintar, stenformationer och gjutna grunder. Ett tyst minne över de omkring 8 000 flyktingar från Estland och senare Polen som mellan åren 1944 och 1946 under enkla förhållanden fick lägret som sin tillfälliga bostad.
Boendebarackerna i Doverstorp var 11 meter långa och 5 meter breda och det var alltid omkring 1 000 flyktingar åt gången som bodde i lägret. Vägnätet hade både gatuadress och nummer så posten kunde hitta rätt och det fanns sjukvårdsinrättning och arbetsförmedling.
En daglokal hade inrättats där mammor med sina små barn kunde vistas och leka med leksaker medan de större barnen hade en egen avdelning där de kunde fördriva tiden med olika spel. Männen arbetade i snickeriet och kvinnorna hade en lokal där de utförde olika sorters handarbeten.
Om ljudet från människorna som bodde i flyktinglägret för alltid har tystnad så finns historien kvar tack vare föreningen Doverstorp flyktingläger som idogt arbetar med att hålla området snyggt och öppet för allmänheten.
Text och bild: CARINA LARSSON
