Veckan som gick fick jag med all tydlighet se två helt skilda dimensioner och världar som bonden och dess organisationer ska förhålla sig till och agera mellan. Ena dagen hade jag förmånen att få moderera på Mjölkens dag i riksdagen som KD- riksdagsmannen Magnus Oscarsson, så förtjänstfullt riggat.
På den dagen var temat från samtliga närvarande aktörer från hela kedjan fram till konsument att internationell konkurrenskraft i form av låga kostnader på en internationellt prissatt vara, är avgörande för att ha kvar en volymmjölk i Sverige. Under dagen nämndes ordet fossilfritt och omställning diskret i en bisats av en politiker en gång. För förtydligandets skulle vill jag betona att jag instämmer helt i fullt i vikten och allvaret i behovet av stärkt konkurrenskraft för svenskt volymjordbruk i allmänhet och konventionell mjölkproduktion i synnerhet.
Dagen var också välbehövligt befriad från glättig övertro på premiummarknader och premiumsegment som svaret på det som ska rädda allt. I stället upplevde jag stenhårt fokus på tillväxt av både eko o konventionell mjölk i Sverige. Den enda som lyfte frågan om vikten av att hitta andra former för hur vi får ut svenska mjölkkor på bete utan dagens lagstiftning, var just Magnus.
Detta behöver vi resonera mera om och framförallt avkräva de organisationer som kostar på sig mest dyrbara åsikter ett ansvarstagande för hur vi behåller och ökar mjölkproduktionen i Sverige. Djur- och miljöorganisationer brukar ha ambitiösa åsikter utan att beakta prisfokuset på stora delar av marknaden. Just i denna fråga handlar det inte om att alla kor helt plötsligt ska gå inne, utan hur svenska bönder som vill och har möjlighet att släppa ut kor ska få betalt för det.
Dagen efter hade jag förmånen att få vara moderator på några pass under E-day i Linköping. En årlig seminariedag arrangerad av ett antal aktörer på temat fossiloberoende och klimatomställning. Målgruppen är tjänstemän, politiker och intresserade allmänhet som näringsliv och medborgare. En jättespännande blandning av alla delar av samhället. Under dagen nämns ordet omställning, klimat och fossilfritt hur många ånger som helst medan orden internationell konkurrenskraft uppkom endast vid några få tillfällen och framförallt av ett fåtal personer med fokus på näringslivsfrågor.
Vi pratar om filterbubblor, men jag skulle vilja säga att det snarare är fascinerande hur vi kan leva i så parallella världar i en samtid med så mycket information. Ena dagen är jag i en värld där sänkt skatt på diesel och därmed fortsatt beroende av oljedroppar från Putin, Venezuela och Nigeria som delar i räddningen på kort sikt.
Den andra dagen är man i en värld, så driven i sin klimatångest att man är beredd att utifrån klimatet göra vilka miljömässiga suboptimeraringar som helst exempelvis i kostval med mat från andra sidan jordklotet i stället för mat från vårt eget landskap. I samma värld finns -nästan- total avsaknad hos många av dimensionen att Sveriges ekonomi och näringsliv är beroende av internationell konkurrenskraft och att folk faktiskt fortfarande är väldigt prisorienterade i sina val av produkter och tjänster.
För mig är det så tydligt att dessa dimensioner måste knytas ihop och politik och opinionsbildande organisationer måste ha förmåga att göra det. Där det är kunddrivet och / eller det finns kostnader att spara är näringsliv och samhälle långt framför politiken. Men i de branscher där kunder gärna ser men inte betalar för klimatanpassning går det trögare. Det är där politiken måste ta ansvar med långsiktighet och klokskap utifrån helhet och balans. Man kan inte nog påminna om att hållbarhet definieras i tre dimensioner. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt.
Må så gott i de parallella världarnas Sverige önskar Peter
peter.borring@telia.com
Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland
