Vargar och kriminalitet skapar otrygghet
Både lokala folkvalda och riksdagspolitiker fanns med på det välbesökta mötet.
HÄLLESTAD (JB)
Nätverk för en trygg landsbygd i norra Östergötland inbjöd till ett möte den 27 januari i Hällestads församlingshem. Bakgrunden till nätverket är att otryggheten brett ut sig i trakten. Problemen med alltmer oskygga vargar var en huvudpunkt. Den ökade kriminaliteten på landsbygden dryftades och den är även en orsak till otrygghet.
Vargarna som finns i trakten i det så kallade Långbogenreviret. har blivit alltmer oskygga och rör sig nära bebyggelse och människor. Detta skapar oro för de boende som känner stor rädsla vid möte med varg och särskilt stora problem är det för de som har husdjur. En familj har känt sig tvingade att slakta sin besättning av får.
– Vargarna rör sig runt gården och omkring byggnader och de kommer mycket nära. Vi valde därför att slakta våra får, kommenterar en av deltagarna på mötet.
Dan Franzén var mötets moderator och han lyfte fram syftet med mötet.
– Vi vill höra hur de boende upplever situationen och hur trygghet ska kunna skapas för de boende. Vidare har vi även skrivit till Länsstyrelsen där vi trycker på situationen som vargreviret skapar. I skrivelsen tar vi också upp den ökade kriminaliteten.
Både lokala folkvalda och riksdagspolitiker fanns med på mötet vilket visar engagemanget för frågorna. Kommunstyrelsens ordförande Ulrika Jeansson (S) samt riksdagspolitikerna Magnus Ek (C), Johan Löfstrand (S), Magnus Oskarsson (KD) och Johan Widegren (M) deltog och samtliga politiker uttalade sig positiva till skyddsjakt.
Hur många vargar som ska finnas är det olika åsikter om, men just nu räknar man med att ungefär 300 vargar finns i hela landet. Naturskyddsföreningen talar om att det finns problemvargar som orsakar skador för tamdjursägare. Vargar kan även förlora sin naturliga instinkt att vara rädda för människor och då kan de vara ett hot och skapa rädsla. I dessa fall anses skyddsjakt vara befogad.
Dan Franzén, moderator på mötet, betonar att något måste göras. Hans personliga åsikt är att om det ska kunna gå att leva på landsbygden måste vargarna begränsas. Stammen bör reduceras. Då skulle en ny stam som är rädd för människor kunna finnas. Vargarnas oskygga beteenden gör att de söker sig till och finns bland gårdar, människor och djur i bygden.
Naturvårdsverket talar om att skydda tamboskapen med stängsel. Det är orimligt att tänka sig stängsel kring hagmarker i så stor utsträckning – och finns det verkligen stängsel som ger fullgott skydd och hur mycket skulle sådana kosta? Dessutom går det inte att ersätta rivna och angripna djur tillräckligt eftersom skadorna även är av moralisk och etisk natur.
Mötets andra syfte var att polisen inte kan skydda medborgarna från omfattande stölder och skadegörelser.
– Ligorna tar vad de behöver på sina resor genom Sverige. Polisen och rättsväsendet står hjälplösa. Dessa kan inte hindra stöldvågorna. Detta skapar även rädsla och otrygghet, påpekar Dan.
Uppslutningen vid mötet visar frågornas stora aktualitet och vikt. De boende vill stanna kvar och hålla liv i bygden. Det finns även en rörelse som går från storstäderna till landsbygden. Då måste samhället se till att garantera trygghet och säkerhet för befolkningen. Betydelsen av en levande landsbygd visar sig om landet kommer i kris eftersom landsbygden många gånger har varit en resurs för storstadsområden. Med spänning ser vi fram mot hur Nätverk för trygg landsbygd kommer att utvecklas.
Text: BIRGITTA WIDÉNBLOMBERG Bild: EWA CARLSSON
