Lantbrukarna på Sjökumla halkbekämpar vintertid
Martin Schwartz och Jakob Andersson reparerar och underhåller maskinerna under vinterhalvåret, utöver snöröjning och halkbekämpning.
SJÖKUMLA (LT)
Utan dem skulle varken köttätare, vegetarianer eller veganer ha mat på borden. Vi ser dem åkandes i traktorer ute på åkrarna vår, sommar och höst när de plöjer, harvar, sår och skördar. Men vad gör lantbrukare på vintern?
Söndag på Östgötaslätten mellan Motala och Skänninge. Utsikten är hänförande, fast det ska erkännas att kylan biter i kinder och fingrar. Men det är ingenting som lantbrukarna Jakob Andersson, 42 och Martin Schwartz, 25, fäster så stor vikt vid. Tvärtom.
– Nu väntar vi på snö, säger Martin som tillsammans med sin bror Simon driver företaget Bröderna Schwartz som ägnar sig åt snöröjning och halkbekämpning vintertid. För övrigt arrenderar bröderna mark och äger en maskinpark. Jakob är tredje generationen på Sjökumla lantgård. Sjökumla herrgård är föräldrahemmet där brorsan Lucas, som sköter gårdens ekonomi, bor. Och där dikorna har sin ladugård. Själv lever Jakob med sin familj på Östervarv Mellangården några kilometer därifrån.
Den här dagen lastar Jakob och Martin en grävmaskin som ska användas på ett uppdrag i Motala. – Vi jobbar med entreprenad. För fyrtio år sedan räckte det att vara lantbrukare. Moderna lantbrukare idag behöver flera ben och moderna maskiner för att klara ekonomin, säger Jakob och tar närliggande Grepstad gårdsbutik med närproducerad mat och fik som ett bra exempel på innovativ affärsidé. Hans företag hyr in Martin mångt och mycket. Lär av varandra. – Vi har en tanke om att utrusta grävmaskinen med en energiklipp, en gripklo som tar hela träd, buskar och sly som blir till värmeflis. Den är bandgående och kan köras när det är fruset på åkermarkerna, säger Martin.
Om vintrarna reparerar och underhåller de alla maskiner för att vara beredda till vårsådden. – Vi har gått från att vara en lågteknologisk bransch till att vara precis lika högteknologiska som övriga samhället, säger Jakob. – Vi använder avancerad GPS-teknik. Vi måste hela tiden hänga med i utvecklingen, säger Martin. De passar även på att ta hand om byggnaderna på sina gårdar när det vintras. – Bland annat håller vi på med en växtodlingsplan för kommande säsong, vi jobbar med en sjuårig växtföljd, säger Jakob. Martin förklarar:
– Det är noga med att följa planen, att man växlar grödor för annars växer det inte som det ska. Jakob odlar vete, raps, ärtor, åkerbönor, lin, korn och havre. Hästhö levererar han till ett par ridskolor i Motala och Linköping. Hur är förhållandena för en bonde i de här trakterna? – Alla lantbruk har unika förutsättningar. Vi har bra åkermark i vår slättbygd. Vi klarade torkan i somras relativt bra. Det som tog stryk var betesmarkerna, våra fodervallar.
– Vättern skyddar oss mot de värsta ovädren, säger Martin. Vad är det bästa med ert jobb? – Att få följa året, variationen i sysslorna, svarar Martin. – Vi jobbar med naturen hela tiden. Det här är en livsstil, jag tycker att jag har ett fantastiskt jobb och liv, säger Jakob. Båda visste tidigt i livet att de ville gå i sina pappors fotspår, fick tidigt hjälpa till och var väl medvetna om tuff arbetsbörda. De har studerat på Vreta lantbruksskola.
Deras bransch är viktig för allas vår överlevnad. Jakob och Martin framhåller att Sverige är ett föredöme vad gäller antibiotikaanvändning och har ett bra miljöfokus i lantbruksarbetet. – Det bästa för oss är om fler åt mer lokalproducerad mat istället för den importerade. – Ät mindre mängd kött, men välj svenskt, för det är det som i förlängningen ger skatteintäkter som betalar vård, skola och omsorg, uppmanar Jakob. Efter kaffetår och värme hemma hos Jakob bär det ut på jobb för grabbarna igen.
Text och bild: MARIA LIDBERG
