Kristina Yngwe (C) talade varmt om den gröna kolatomen med lantbrukaren i mitten omgiven av bland annat grönt drivmedel, upplevelser, livsmedel och fossilfri energi.
Kumla (JB)
LRF Örebos stämma inleddes med kvällens gästtalare Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C) och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Hon talade under rubriken Framtiden för svenskt lantbruk med koppling till livsmedelsstrategin.
Kristina Yngwe (C) har en stark anknytning till landsbygd och lantbruk. Hon kommer från en gård i Sjöbotrakten och är utbildad växt – agronom och har erfarenhet från rådgivning. Numera är hon bosatt precis utanför Ystad där hon tillsammans med sin sambo bedriver växtodling.
Hon har varit ordförande för LRF Ungdomen och var också andranamnet på Centerpartiets lista inför valet till Europaparlamentet. Idag är hon riksdagsledamot och vice ordförande i miljö och jordbruksutskottet.
Rubriken för kvällens tal var Framtiden för svenskt lantbruk med koppling till livsmedelsstrategin, den ”gröna kolatom” som Kristina Yngwe gärna refererar till. I mitten av atomen finns lantbrukaren och omges av drivmedel, grön kemi, upplevelser, livsmedel och energi.
– Det här är min vision, sa hon. Jag tror att vi måste bygga samhället på den gröna kolatomen. Vi har under lång tid byggt på den svarta kolatomen med fossil energi från kol och olja. Det har gått bra, vi har haft en bra tillväxt men för att vi ska kunna möta ett hållbart samhälle så måste samhället basera sig på den gröna kolatomen.
– Jag tror verkligen att svenskt lantbruk har möjlighet till en stark och blomstrande framtid. Jag tror att lantbruksföretagaren kommer kunna leverera mycket av det som det hållbara samhället behöver. Energi, upplevelser, biodrivmedel och inte minst leverera framtidens livsmedel.
Nästa bild hon visade var FN:s 17 hållbarhetsmål från 2015, dem man ska arbeta efter.
– Det som är mest relevant för oss är nummer två som heter Ingen hunger. Alla människor i världen ska ha tillgång till mat, men det förutsätter en hållbar livsmedelsproduktion och hållbar livsmedelsförsörjning.
– Nu finns det väldigt många värden i den svenska livsmedelsproduktionen som jag tror gör att vi kan leverera till framtidens hållbara samhälle. I det svenska lantbruket finns många styrkor såsom ett gynnsamt klimat.
– Tillgång på mark och vatten, sa Kristina Yngwe, är något som inte alls är självklart i andra delar av världen.
Låg antibiotikaanvändning bra djurskydd, hög klimat – och miljöhänsyn, välutbildade lantbrukare och högt förtroende hos konsumenten är andra styrkor som hon identifierat. Såklart finns det även svagheter. Listan innefattar bland annat regelverk och kostnadsläge, att betalningsviljan för mervärdet inte täcker produktionskostnaden och en dålig koppling mellan producent och konsument. Den sista punkten, hotad infrastruktur i delar av landet, är kanske den mest oroväckande inför framtiden.
– Det är ju trots allt en infrastruktur men när böndernas antal minskat till en nivå då inte foderbilen tycker det är lönsamt att leverera… Kommer man dit blir det problem för de bönder som är kvar.
Allt det här är egentligen kopplat eller relaterat till livsmedelsstrategin. Kristina Yngwe berättade om bakgrunden till strategin och om arbetet med den. Regering och opposition ser olika vägar till hur målen ska uppnås. En viktig skrivelse där man var oense har handlat om mål för det ekologiska.
– Mål för ökad ekologisk produktion och konsumtion kommer kräva helt andra styrmedel. Kristina Yngwe presenterade en rad saker som hon vill se såväl som slippa se för att uppnå målen i livsmedelsstrategin. Bland hennes absoluta nej finns sådant som en starkt nej till mer övertolkning av EU:s regler, nej till kilometerskatt och ett stopp för nya punktskatter och ett nej till förändrad jordförvärvslagstiftning.
– En sak som regeringen föreslog i livsmedelsstrategin, som jag tror kommer att diskuteras ganska mycket och kommer hanteras i riksdagen i vår är jordförvärvslagstiftningen, sa hon.
– Regeringen kom med ett förslag om att man ska se över den. Jag ser ett läge där det kommer vara aktiebolag som vill investera ett antal kronor i jordbruksmark. Sedan blir det maskinentreprenörer och arrendatorer som får sköta marken. Jag ser med stor oro på den frågan.
Efter föredraget kunde stämmodeltagarna ställa frågor till Kristina Yngwe.
Text och bild: BO BÄCKMAN
