Rektorn på Gamlebygymnasiet, Sofie Alvarsson, provar på grävmaskinsimulatorn, under överinseende av biträdande rektorn Per-Erik Dahl och Anders Norberg, som är inriktningsansvarig inom lantbruk och entreprenad.
GAMLEBY (JB)
För att travestera Mark Twain – Ryktet om skolans död är betydligt överdriven. Tvärt om är det så att sedan själva skoljordbruket lades ner och arrenderades ut för tre år sedan, har trenden vänt och elevtillströmningen ökat, samtidigt som utbudet av olika studieinriktningar ökat.
– Vi var lite dumförklarade av andra naturbruksgymnasier när vi ändrade upplägget. Fast nu har vi haft fem, tio studiebesök, berättar rektorn Sofie Alvarsson och biträdande rektorn, Per-Erik Dahl, instämmer.
2011 kom den nya gymnasiereformen, och den angav att det inte fick förekomma praktik på den egna skolan. Detta slog hårt mot skolor med yrkesutbildning, varav Gamlebygymnasiet är en av dessa.
Tidigare fanns det möjlighet att få praktik dels i ladugården med uppbundna djur, dels i växtodlingen. Fast skoljordbruket var i sig en förlustbringande verksamhet.
I Gamleby var man först ut med det nya konceptet inom de tre naturbruksgymnasier som ingår i Husållningssällskapet Kalmar-Kronoberg- Blekinge, som är huvudman för utbildningarna.
– Praktiken är förlagd på lantbruksföretag i området som vi hyr in oss hos. Dessutom har vi fördubblat antalet praktikveckor från stipulerade 15 till 30.
Genom att ha tillgång till olika gårdar med varierad produktion, får eleverna också en mera allsidig praktik och de får prova på att jobba ute i verkligheten. Eftersom gården Valstad som skolan äger är utarrenderad, kan eleverna fortfarande ha praktik i den ladugården och där har även grisarna numera kommit åter, vilket ytterligare stärker utbudet.
– Som jämförelse kan man säga, man behöver inte äga ett sjukhus för att utbilda sjuksköterskor. Detta fungerar därför att vi har en intresserad bransch och ett väl utbyggt nätverk.
Nämnas kan att många har jobb direkt efter avslutad utbildning på Gamlebygymnasiet och att den enkätundersökning som genomförts visar att eleverna är synnerligen nöjda med sin utbildning.
Fast själva lantbruket är utarrenderat finns det ändå 100-talet djur på skolan, eftersom utbildningsutbudet är varierat. Smådjur av olika slag, allt från fiskar, ödlor och ormar till gnagare, fåglar och alpackor finns på skolan. Antalet sällskapsdjur i landet ökar och kunskapen om hur man tar hand om dem och vårdar dem är något som också lärs ut på skolan.
Djursjukvårdare tar upp en stor del av utbildningsplatserna och efterfrågan på arbetskraft inom detta område är stort. Djursjukhusen har väldigt svårt att rekrytera arbetskraft med relevant kunskap.
– Många av våra gamla elever jobbar på djursjukhus vilket är väldigt glädjande. Andra vidareutbildar sig och går till humanvården vilket också är positivt.
Trädgårdsutbildning finns också och detta är en bransch som verkligen skriker efter folk. Det handlar om anläggning och skötsel. Kyrkogårdsförvaltningar och andra företag behöver utbildade människor.
– Har man klarat utbildningen och vill jobba, då är det omöjligt att inte få arbete efter skolan.
Det finns fördjupningar inom områdena lantbruklantbruk, samt lantbrukentre prenad. Den senare inte minst viktig för den som vill satsa på lantbruk, men vill ha något ytterligare ben att stå på. Snöröjning eller olika grävarbeten till exempel. Entreprenörer som kan gräva ner fiber är det just nu stor efterfrågan på.
– Till hösten startar vi även Bygg- och anläggningsprogrammet, eftersom det finns efterfrågan på utbildat folk inom denna bransch. Även hästutbildning startar igen till hösten.
Sedan ett och ett halvt år tillbaka finns arbetsmarknadsutbildning inom de gröna näringarna på skolan. På denna har såväl svensktalande som nysvenskar deltagit.
– Nu vid årsskiftet slutade 16 studerande denna utbildning. Sex stycken från Valdemarsvik har redan fått erbjudande om anställning.
Denna utbildning var i sig en utmaning. Bara en sådan sak som att förklara vad ensilage är, för människor som aldrig kommit i kontakt med detta. För att klara av att utbilda dessa människor har såväl arabisktalande som tegrinjatalande, fått anlitas.
Gamlebygymnasiet har gamla anor och utbildningen var först en del av Gamleby folkhögskola. I 124 år har det förekommit lantbruksutbildning och sedan slutet av 1950-talet har platsen varit på gården Valstad. Det finns alltså stolta traditioner att förvalta.
Text och bild: HANS ANDERSSON
