Du behöver själv se till att avtalen fortfarande är aktuella
Gårdar som ligger nära varandra kan vara en naturlig ”servitutsmiljö”.
LANDSBYGD (JB)
Servitut i olika former är mycket vanliga. Vad och hur de reglerar någonting varierar mycket så ett servitut är därmed specifikt.
Att man upprättar avtal, servitut i någon form, fastigheter emellan är mycket vanligt. Lantmäteriet definierar servitut som: ”Servitut är en rätt för en fastighet att använda en annans fastighet för ett specifikt ändamål, till exempel en väg eller en brunn”. Här handlar det alltså om något som följer fastighet och inte person.
Man skiljer mellan två typer av servitut: avtalsservitut och officialservitut. Det förstnämnda, som nedanstående främst handlar om, bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare.
Det finns en annan variant som kallas nyttjanderätt. Lantmäteriet definierar: ”En nyttjanderätt är när en person, ett företag eller en kommun har rätt att på ett visst bestämt sätt använda någons fastighet,…”. Skillnaden mot servitut som upprättas mellan fastigheter är viktig att ha i minnet.
Både servitut och nyttjanderätt är ”jättevanligt” förekommande enligt Lantmäteriets kundtjänst.
Dock förändras gårdar över tiden, inriktning och verksamhet förändras, ägarbyten sker och så vidare. Kanske vill man ändra, lägga till eller ta bort ett servitut, kanske har brunnen blivit otjänlig. Vad gör man då?
– Ett avtalservitut är knutet till fastighet inte till person, säger man på Lantmäteriets kundtjänst. Servitut är något man själv upprättar, säger man Lantmäteriets kundtjänst. Det enda vi hjälper till med eller kommer in i bilden för är om man vill skriva in det i fastighetsregistret.
– Blir det någon förändring är det inget vi per automatik vet. Du kan inte komplettera ett redan lagt avtalsservitut utan då får man döda det och skicka in ett nytt med hur det ser ut idag eller så låter man det ligga.
– Många tror att våra system pratar med omvärlden, men det gör de inte utan man måste hela tiden själv signalera till oss om det har hänt något. Kanske den här vägen är åker idag eller att den här åkern är en väg idag. Sådant har inte vi någon aning om.
– Det är väldigt många som tror det, att brunnen hos Lisa och Karl försvunnit och är ett jordgubbsland. Finns det då ett servitut så måste man skicka in att den här akten inte gäller idag. Då först har notisen landat hos oss och vi kan göra något åt det.
Avtalsservitut kan man alltså upprätta själv och det kan skrivas in i fastighetsregistret. Vad gäller egentligen för att det ska vara juridiskt hållbart?
– Ett avtalsservitut kan man skriva och fixa själva. Antingen kan du och jag upprätta ett servitut som man lägger i byrålådan eller så väljer man att skriva in det i fastighetsregistret för att ha en säkerhet ifall man skulle tappa bort originalet. Det är inte mer eller mindre juridiskt gällande.
– Om man vill ha hjälp med hur det juridiskt ska stå, då får man ta kontakt med någon fastighetsjurist.
Rekommendationen att löpande ”städa upp” i sina avtal kan vara värd att beakta. Fastigheten kanske har flera äldre avtalservitut som inte längre gäller eller att man av något skäl vill plocka bort dem. En fastighetsjurist kan bistå för att få servituten ogiltiga. Lantmäteriet kan bara få bort texten i fastighetsregistret.
Något som Lantmäteriets kundtjänst understryker är att servitut är så specifika för den enskilda fastigheten att de inte kan svara på generella frågor:
– Det måste alltid vara knutet till en specifik fastighet och vad den fastigheten har för laster på sig. Vi behöver ha en bakgrund och då är det fastighetsbeteckningen. Det finns inga generella frågor och svar utan det är alltid knutet till en bakgrund.
Text och bild: BO BÄCKMAN
