Uppvinning tar återvinning till nästa nivå
Maria Ström, Kinda Gurka och Erik Garberg, Löt gårdsmejeri i lyckat samarbete.
GAMMALKIL (JB)
Sverige är duktiga på gastronomi och innovation, så hur kan vi bli ännu bättre på att ta tillvara på allt det som jordbruket producerar så att så lite som möjligt går till spillo? Jo, genom så kallad Uppvinning. Och Löt gårdsmejeri och Kinda Gurka ligger i framkant med sin gemensamma kärnmjölkost.
I ett helt hållbart samhälle är ord som svinn, spill och restprodukter överflödiga, för där används och återanvänds alla delar av produktionskedjan. Återbruk och återvinning är två väletablerade ord och nu håller en ny term på att göra sitt intåg: uppvinning. Det går helt enkelt ut på att man tar tillvara på något som tidigare betraktats som en restprodukt och gör något nytt och bra av det.
Ett lyckat och dessutom lokalt exempel på Uppvinning är den kärnmjölkost som tagits fram av Löt gårdsmejeri och Kinda Gurka, där man blandar överblivet gurkspad med kärnmjölk och skapar den nya osten KärnO. Två restprodukter som annars slängs tas till vara och skapar en ny produkt. Bra på alla punkter: produktionseffektivt, hållbart och ekonomiskt lönsamt.
– Det vi tänker framöver är att det ska gå att ta tillvara på all den kärnmjölk som annars slängs idag. En så kallad Uppvinning, som är ett nytt ord i vår vokabulär. Men det är ett bra ord för att kunna nyttja allt som mjölken har av råvara. Så jag har kommit i mål med att ta tillvara även på kärnmjölken, det har varit en dröm i hela mitt yrkesaktiva liv att kunna nyttja den. Och det är samma sak med Kinda Gurkas saltlag. Syftet är detsamma, nämligen att kunna uppvinna allt som är i vår produktion, säger Erik Garberg på Löt gårdsmejeri.
– Allt det vi har producerat har levererats upp till Paul Svensson och Tareq Taylors restaurang uppe i Stockholm, och även Fotografiska som ägas av Paul Svensson. De har köpt allt vi fått fram, så redan där har vi fått en bekräftelse på att det här är en bra produkt, säger Maria Ström på Kinda Gurka.
– Det är även fler som köpt den här produkten, bland annat har den serverats av Landshövdingen vid en middag på Linköpings slott, lägger Erik till.
Produktionen av KärnO är än så länge bara i sin linda. Osten görs bara av den kärnmjölk som produceras på Löt gårdsmejeri, och tar den slut så tar den slut.
– Än så länge är det småskaligt, men vi vill lyfta det här från Löt och har startat ett eget aktiebolag med syfte att ta reda på all kärnmjölk som produceras i Sverige, säger Erik.
– Tanken är att skala upp det här, förklarar Maria.
– Jag ser möjligheterna, för idag är kärnmjölken ett problem som industrin måste betala för att bli av med. Och då ser jag det som osannolikt att de skulle säga nej till att få betalt för produkten, säger Erik.
Förr i tiden var det vanligt att man drack kärnmjölken, men det görs inte idag.
– Industrin i Danmark har kärnmjölk till försäljning, men den är inte gjord på kärnmjölk utan på skummad mjölk. Och det beror på att det är så kort hållbarhet på produkten att det är svårt att ha ute till försäljning på marknaden under lång tid. Men med skummad mjölk separerar du grädden från mjölken, och det blir en mjölk utan fett, säger Erik.
Hur gjorde du själv med din kärnmjölk tidigare?
– Det gick till ett bageri och till grisuppfödare, men det är svårt att bli av med kärnmjölken. Jag har även slängt kärnmjölk, eller jag körde det i min avloppsdamm som jag fermenterar mina jordar med. Men det är klart att det är mycket bättre ekonomi att få ost av produkten istället för att använda det som gödsel, säger Erik.
Text och bild: TOBIAS PETTERSSON
