VIKBOLANDET (JB)
Almstad gård har en lång och spännande historia bakom sig. Godsets ägor ligger i socknarna Tåby, Tingstad och Drothem men själva mangårdsbyggnaden ligger vackert beläget i Tåby på Vikbolandet. Alm och Almstad nämndes första gången i skrift år 1300. Delar av gårdarna skänktes till Alvastra och Varnhems kloster.
Troligtvis har Alm och Almstad under forntiden varit en gemensam byenhet och en av traktens första bosättningar. Antagligen har Alm varit huvudgården vilket visas i jordeboken från 1543 där Almstad återfinns som en torpe stad under Alm.
Under 1600-talet var Almstad ett kronohemman med benämning ryttaregård där en ryttare sattes upp till hären i utbyte mot skattefrihet. Ägaren till Almstad var under den tiden Bengt Johansson och sedan dess har godset haft en lång ägarlängd fram till 1945 då Almstad gods tillträddes av ryttmästare Harald Tersmeden och hans hustru Ulla. Godset övergick 1969 till barnen Helen Löfgreen, Harald samt Carl-Fredrik Tesmeden. Sedan 1980 är Carl-Fredrik och hustrun Gunilla Tersmeden ensamma ägare till Almstad.
Värt att nämna ur ägarlängden är Fredric Funck. Han var under 1800-talet en verklig banbrytare och kom att ha stor betydelse för Almstad. Bland annat bildade han Almstad Sparbank som kom att bli den allra första banken utanför storstadsgränserna. Han startade även ett bibliotek dit gemene man kunde bege sig för att låna litteratur. Många av bibliotekets böcker finns att beskåda i Tåby kyrka. Bibliotekshuset finns idag uppställt på Färgargården i Norrköping. Norrköpings första museum Almstad Konst- och naturmuseum var även det Fredric Funcks verk som han grundade 1862.
Funck hade goda kunskaper då det gällde nyodling och förbättrade jordbruket genom att bryta upp ängsvallar och annan mark som tidigare aldrig hade brukats.
1922 köpte Karl Emil Wilhelm Sköld godset som då ägts av Fredric Funcks son och med detta började Almstad att utrustas med moderniteter. Elektricitet drogs in och mjölkmaskinerna gjorde sitt intåg i ladugården. En vindmotor och senare en råoljemotor införskaffades för vattenförsörjningen och i början av 1930-talet introducerades traktordriften. Godset hade då en djurbesättning på elva hästar, fyrtio mjölkkor och trettio ungdjur. I slutet av 1940-talet var samtliga hästar utbytta mot traktorer och mjölkproduktionen upphörde helt 1961.
Namnet Alm är mycket gammalt och betyder ”där almen växer” medan Almstad troligtvis är en sentida namnform. Kulturlandskapsutvecklingen kring Almstad bär sina tydliga spår med ekbevuxna kullar, rik flora och mäktiga ekar som funnits där sedan 300 år tillbaka.
Vid Vadsbäcken som rinner runt Almstad finns två runstenar som restes på 1000-talet. Den ena stenens inskription med runskrift lyder ”Sixten lät resa denna sten efter Ing – var sin son han blev död österut”. På den andra stenen är runornas skrift ” Asa lät göra minnesvården efter Torgil sin make och Torgun efter sin fader”.
– Vadsbäcken var på sin tid så stor att den var farbar för vikingaskepp och vi tror även om det inte finns några belägg för det så var Ingvar en mäktig viking som härstammade från Vikbolandet, säger Carl- Fredrik.
Omgivningarna kring Almstad bär även spår från bronsåldern och vid Tåby gravfält har det hittats över 100 fornlämningar från både äldre och yngre järnåldern.
Arealen på Almstad gods 350 hektar består framför allt av 150 hektar åker, 140 skog och 30 kulturbetesmark. Huvudbyggnaden byggdes på 1700-talets mitt, likaså de två tillhörande flyglarna samt ett timrat magasin som ligger beläget i anslutning till allén som leder upp till gården.
På Almstad är skörden i full gång. Carl-Fredrik och Gunilla har gården utarrenderad men skogsbruket driver de själva.
– Vi ansvarar också för betesmarkerna och här går kvigor och stutar från mjölkgården Helgestad i Kuddby på sommarbete samt köttdjur från Fettjestad i Östra Stenby.
Text och bild: CARINA LARSSON