Morgondagens tyg, skor, dryck och salva
David Appelgren och en hampaplanta som har hunnit att bli vissen av frost.
ÖDESHÖG (JB)
Just nu diskuterar många klimat, miljöförstöring och framtid. Kan hampan bidra till att förbättra jorden? När David Appelgren ska berätta om hampan och dess fördelar kommer 48 personer till Hästholmens bygdegård för att lyssna. David driver Ombergs Ekogård på Mossen i den norra kanten av Ödeshögs kommun och där odlar han bland annat hampa.
David inleder med några frågor till publiken. Svaren visar att hälften av de 48 är från trakten, hälften kommer längre ifrån, ingen är polis och ingen är heller lantbrukare.
Detta med polis har en särskild historia. Bygdegårdens ordförande har många döttrar. När en av dem dricker hampate med en kompis kommer polisen och hon får lämna kissprov. Drycken innehåller inget olagligt och provet är helt rent. Trots det blir hon senare kallad till socialen där hon får svara på för henne obegripliga frågor.
Resultatet av denna händelse blir att David, som är ledamot i bygdegårdens styrelse, bjuder på en gratis föreläsning för att alla ska ha möjlighet att lära sig mer om den ofarliga, användbara och nyttiga hampan.
Det gäller att skilja på hampa och hampa, det vill säga på industrihampa och hampa indica. Om man ska bli hög av den lagliga industrihampan krävs en cigarrett stor som en telefonstolpe, säger David.
Han är en van föreläsare och visar många bilder, men det är verkligen bilder och ett komplement till hans föreläsning, inte text med konkurrerande information.
Davids hampa är två meter hög. Han skickar runt en planta. Den har nyss vissnat av frost. Han frågar hur vi tycker att den doftar, själv tycker han att den känns som citron och humle, som för övrigt är en nära släkting till hampa liksom även brännässlan. Med undantag för bin gillar inte insekter och råttor doften, berättar David.
Vissa tider har det varit förbjudet att odla hampa i Sverige men sedan år 2003 är det tillåtet och tio bönder odlar 79 hektar enligt statistik från år 2017. Hampa klarar klimatet både vid ekvatorn och i Norrland. Det sägs att man kan odla hampa på samma mark 15 år. David har hittills gjort det i två år.
David berättar att hampa troligen är vår första gröda, långt före vete. Hus har byggts med hampa i botten, vikingar har använt hampa i kläder, rep och troligen segel och Gutenberg trycker alla sina böcker på hampapapper. David ser många fördelar med växten. Man kan göra mycket av hampa, den växer snabbt, behöver inga kemikalier, allt kan tas till vara, man kastar inget av den och om man skulle göra det är den komposterbar.
På nätet kan man handla bland annat olja och te av blommorna, tvål, schampo, kosmetika och oljefärg av fröna. Av stjälkar kan man tillverka skor och stövlar, rep, tidningspapper, kuddar, ryggsäck och inte minst kläder. Det finns t-shirts, jeans, underkläder, strumpor, tröjor med mera. I Konsumentverkets tidskrift Råd & Rön står det år 2011 att tyget är slitstarkt men skrynklar lätt. Kläderna känns svala på sommaren och de värmer på vintern.
David är för dagen klädd i byxor som till 55 procent är hampa och resten bomull, hans skjorta och skor är helt av hampa.
Det finns också gitarrer av hampa, år 1941 gör Ford en bil med kaross av hampa och på 1940-talet finns också tyg och säckväv av hampa. Hampabetong är både hård och isolerande, säger David.
Kort sagt det tycks gå att använda hampa till det mesta. Och nu när vi på allvar talar om att minska vår konsumtion av onaturliga produkter finns det ju extra stor anledning att låta hampan ta en större plats.
Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM
