Värmlands läns luftvårdsförbund bjöd in till öppna föreläsningar om luften i Värmland

Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen berättade om arbetet med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen.

KARLSTAD (VB)

Den 19 april var det dags för Värmlands läns luftvårdsförbunds årsmöte. Man bjöd in medlemmar, allmänhet och media att lyssna på föreläsningar och redovisning av luft- och vattenmätningar i Värmland. Föreläsningarna hölls på Karlstads bibliotekshus och avslutades med ett studiebesök på Karlstad Energi AB, Hedenverket och den nya biobränslepannan.

Per Erik Karlsson, Svenska Miljöinstitutet, Göteborg, inledde föreläsningarna med en redovisning och utvärdering av mätningar av luftföroreningar och markvattnets kvalitet som genomförts på uppdrag av Värmlands läns luftvårdsförbund.

I slutet av 1960-talet uppmärksammades problemet med försurning för första gången i Sverige, med fokus framförallt på försurade sjöar och fiskdöd. I början av 1980-talet tillkom frågan om skogsdöd. Detta bidrog till starten på Krondroppsnätet 1985 vars syfte var övervakning av nedfall och markvattenkvalitet i skogarna. Med krondropp menas nederbörd som har passerat genom trädkronorna till marken.

Krondroppsnätet omfattar idag 62 ytor i Sverige från Skåne till Norrland. Här mäts lufthalter, våtdisposition, torrdisposition, krondropp och markvattenkemi. Ett stort antal ämnen mäts, bland annat svavel- och kväveföreningar som har stor betydelse för försurnings- och övergödningsproblematiken.

I Värmland finns tre provytor, från Transtrandsberget i norr, Blåbärskullen och till Södra Averstad längst i söder.

Mätningarna har visat att svavelnedfallet i Sverige har minskat med mer än 80 procent de senaste 20 åren, i takt med Europas minskade svavelutsläpp.

Svavelnedfallet i Värmland har enligt Per Erik Karlsson minskat upp till 95 procent i takt med minskade tillstånd för svavelutsläpp i länder var utsläpp tidigare påverkat Sverige. Som exempel gav Per Erik fartygstrafiken vars tillstånd för utsläpp på grund av fartygsbränsle har minskat.

Trots den kraftiga minskningen av svavelnedfallet är sjöar och skogar fortfarande sura i stora delar av Sverige och återhämtningen kommer att ta tid. En faktor som enligt Svenska miljöinstitutet kan försena återhämtningen är det ökade uttaget av biomassa från skogen i form av grenar och toppar, så kallat grot.

I skogar med överskott av kväve kan återhämtningen försenas mer.

Markvattenmätningar inom Krondroppsnätet visar att det inom flera områden, framförallt i sydvästra Sverige, finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp. Enligt Per Erik Karlsson har kvävenedfallet i Värmland minskat med en statistiskt säkerställd nedgång med cirka 30 procent.

– Södra Värmland överskrider fortfarande gränser och detta skulle på sikt kunna påverka till exempel förekomst av blåbär, då det börjar växa gräs istället för blåbärsris, berättade Per Erik.

Skogsstyrelsen arbetar med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen. Detta berättade Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen mera om.

För att bibehålla skogsmarkens näringsbalans menade Stefan Andersson att uttag av grot bör kompenseras genom återföring av aska före, i samband med eller efter uttaget. Askåterföring bör alltid ske om grot tas ut på starkt försurad mark och torvmark. På övriga marker bör aska återförenas om uttag av avverkningsrätter görs i större omfattning.

Spridningsbar askprodukt bör huvudsakligen komma från skogsbränsle eller rent träbränsle. Den ska vara härdad. Den bör innehålla näringsämnen i tillräcklig mängd men får inte innehålla för höga halter av tungmetaller eller andra giftiga ämnen och föroreningar. Stefan Andersson berättade vidare att askan ska spridas så jämnt som möjligt och att man ska undvika markskador och skador på träd.

Man ska tillämpa skyddzon vid exempelvis vattendrag, fornlämningar och bebyggelse. Spridning under perioder med hög avrinning ska göras så att näringsämnen inte riskerar hamna i sjöar eller vattendrag samt att aska som sprids på färska hyggen ska vara extra väl härdad.

– Askåtetföringen till skogen är stabil i Sverige men vi har en sämre balans i Värmland och Skogsstyrelsen jobbar med den här frågan i Värmland, sa Stefan Andersson.

Eftermiddagen avslutades med ett studiebesök på Hedenverken och en visning av den nya biobränslepannan Heden 3 som är ett fliseldat kraftvärmeverk. Till största delen eldas här grotflis och all aska från Heden 2 och 3 återförs till de Värmländska skogarna.

Värmlands läns luftvårdsförbund är en ideell förening som består av 50 medlemsorganisationer, företag, kommuner och myndigheter, som har intresse i luftkvalitetsfrågor i Värmlands län.

Text och bild: PERNILLA SVANG WALLBOM

Gammalt lagkrav om nytt skogsbestånd efter avverkning har ökat vårt virkesförråd

Skogsmästare Daniel Tillmar planterar täckrot tall och är väl utrustad med planteringsrör och praktiska lådor där han förvarar plantorna som han ska plantera.

SVERIGE (JB)

Skogsodling är samlingsbegreppet för arbetet att anlägga ett nytt skogsbestånd efter att det gamla beståndet slutavverkats. Till skogsodling hör att anlägga det nya beståndet genom plantering eller att så frö på plats. Numera kan man konstatera att det i praktiken helt handlar om att plantera plantor på föryngringsytan. Sådd förekommer ytterst sällsynt men har använts historiskt till exempel när Hallands ljunghedar beskogades och likaså barrskogen på norra Öland.

För speciella marktyper kan man tillåtas anlägga ett nytt bestånd genom att istället för skogsodling utnyttja naturlig självsådd från frötallar och därigenom skapa ett nytt tallbestånd.

När vi fick den första skogsvårdslagen 1903 så finns kravet att anlägga ny skog efter att den gamla avverkats men kravet gäller även för mark som tagits ur drift för jordbruksändamål och inte ska utnyttjas för annat ändamål som exempelvis byggnation eller liknande. Lagkravet har funnits med under hela tiden och lagen kräver av skogsägaren att ny skog anläggs efter avverkning inom tre år och när det gäller naturlig föryngring gäller fem år. Detta lagkrav har betytt att vi till skillnad mot vissa andra stora skogsnationer som Kanada och Ryssland har bibehållit och succesivt ökat vårt virkesförråd medan Kanada och Ryssland bedrivet ett exploaterande skogsbruk som tärt hårt på virkesförråden.

Det naturliga är som vid all odling att plantera på våren när vintern släppt sitt grepp. Då finns fuktigheten och när plantans rötter kommer ner i mineraljorden och hittar fukten och med hjälp av den värme som vårsolen ger startar plantan etablering med sitt rotsystem. Till den helt övervägande delen planteras det under våren från början av april till maximalt fram till midsommar. För ett lyckat resultat krävs naturligtvis plantor av högsta kvalitet och en hantering som håller måttet i hela kedjan från plantskolan till att plantan har planterats.

För att hinna leverera plantor ut till plantörerna så fryser man in stora mängder plantor redan från hösten året innan planteringsåret och det fungerar utomordentligt bra numera. Det ställer dock vissa krav på planering och hanteringen av plantorna som kommit till plantören. Plantorna måste få tid att tina upp och ska förvaras skuggigt, inte allt för varmt under tiden som planteringen pågår.

Numera är alla terminaler varifrån man hämtar sina plantor utrustade med kylrum, man behöver inte ta ut alla plantorna som man ska plantera utan kan hämta flera gånger. Plantorna mår fint i kylrummet tills man behöver dem.

Många skogsägare väljer att låta markbereda hygget hösten innan planteringen vilket görs av en skogsmaskin som baktill har ett montage med två skovelhjul på vilka grävmaskinständer sitter monterade. När föraren lägger ner hjulen med ett reglerbart tryck under tiden som maskinen flyttar sig över hygget och lämnar två slingor med blottlagd mineraljord efter sig där plantan ska planteras. Plantan slipper konkurrens av gräs- och örtvegetation och den blottlagda mineraljorden tar åt sig värmen lättare än en gräsbevuxen markyta. Jorden ska helst vara 20 grader plus då växer plantan bäst.

Dessutom tycker inte snytbaggen om att komma ut på blottlagd mineraljord när den känner doften av en nysatt planta där den vill göra sitt näringsgnag. Plantorna är alltid behandlade mot snytbaggeangrepp och även om snytbaggen beger sig ut på mineraljorden så har han inget för det i alla fall.

Som förhoppningsvis framgår av ovanstående är det bäst att plantera på våren. Ett skäl till att plantera en del av sitt planteringsprogram på hösten kan vara att resurstillgång och utjämning av planteringsbehovet är gynnsamt när man delar upp planteringen till vår och höst. Det finns dock en visserligen sällsynt men ändå reell risk att de planterade plantorna kan frystorka till döds under specifika väderleksförhållanden i februari månad.

Det är om det är ett litet snötäcke och temperaturen svänger mellan högre och lägre temperatur. Det kan orsaka att plantan frystorkar och dör, inträffar det så slår det ut alla plantorna och det blir ett dyrt misstag som man inte kan gardera sig emot. Undertecknad kommer ihåg från min yrkesverksamhet att vintern 1974/75 var ett sådant olycksår och några drabbades hårt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kunskap och skogsbruksplan är en bra kombination

Helt kan man inte undvika skador på skogen, men med rätt insatser blir skadorna avsevärt mindre.

SVERIGE (JB)

Kan man som skogsbrukare förebygga framtida skador och då främst toppbrott. Ja, det kan man till ganska stor del dock inte helt, det kan givetvis bli extremväder någon gång som ger skador trots förebyggande insatser men åtgärderna som gjorts betyder att skadorna blir avsevärt mindre än om man inte gjort något.

Välbesökt seminarium i Karlstad

Pär Larsson, platschef, Stora Enso Gruvöns sågverk och Anton Kullh, kommersiell chef för Stora Robert Berg, naturvårdsspecialist, Stora Enso. Ensos träprodukter

KARLSTAD

Det var positiva tongångar när drygt 100-talet personer från näringsliv och kommuner i Värmland slöt upp i Karlstad i påskveckan för att diskutera träbyggande. Stora Enso, som är Europas största leverantör av träprodukter, hade tre talare på plats under seminariedagen.

80-årsjubileum firades i Mjölby

Det var en stor uppslutning vid Södras årsmöte. Drygt ett hundratal skogsägare hade samlats i Kungshögaskolans aula. De fick ta del av såväl intressant historia som framtidsblickar.

MJÖLBY (JB)

Drygt ett hundratal skogsägare samlades den 14 mars i Kungshögaskolans aula till årsmöte för Södras skogsbruksområde i Mjölby

Erfarenhet och kunskap ger bästa skadeskyddet

Skogschefen på Baroniet Adelswärd AB Tony Andreasson har med goda kunskaper och
förvärvade erfarenheter under många år lyckats nå bra resultat med skogsskötseln på Baroniets
marker.

ÅTVIDABERG (JB)

Betesskador på ungskog och snytbaggegnag på plantor en verklighet att bemästra! Flera olika komponenter kan påverka det ekonomiska utfallet på såväl kort som lång sikt för det svenska skogsbruket och dess ägare. Det kan vara konjunktursvängningar som innebär sämre priser på virkessortimenten,

Cecilia Berndtsson är en av få i Sverige som arbetar i skogen med häst, och kan ta ut lön för det.

”Att hålla på i skogen är det roligaste arbete som finns”

GRUMS (VB)

Cecilia Berndtsson är en av tre i Sverige som sköter skogsarbetet med hästen som främsta redskap, och tar ut lön för det. När vi möter henne en sen vinterdag vid Lassehall i Grums kommun är det på uppdrag av Skogsstyrelsen hon arbetar.

Risbäddar skyddar djupa spår och tryckskador.

Trycket halveras när skotaren utrustas med band

MANGSKOG (JB)

Klimatet ändras och tjälen har varit i stort sett obefintlig de senaste åren. För skogsägarna har det skapat problem. Men för Mats Classon i Mangskog som brinner för god skogsvård blev detta ett sätt att utveckla det egna företaget. Han var en av de första att använda mindre maskiner och dessutom sätta band på dem och vi vill veta varför.