Miljondonation till SLU

Forskning på mjölkkor ska förebygga juverinflammation

”Det här gör det möjligt att satsa på ett flerårigt projekt med syfte att fortsätta utvecklingen mot än mer hållbara och naturliga sätt att hålla våra mjölkkor”, säger professor Sigrid Agenäs, SLU, efter beskedet om mångmiljondonationen. Bild: JENNY SVENNÅS-GILLNER, SLU

SVERIGE

Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen ger 4,8 miljoner till en fyraårig satsning på en ung lovande forskare inom området juverinflammation hos mjölkkor samt 4,5 miljoner under tre år till forskning om nya djurhållningssystem för mjölkkor, vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Share

Tummen kan bli hela Sveriges elittjur

Tjur från Kristinehamn med i kampen om titeln på Elmia lantbruk 24 oktober

Turminator av Friskatorpet har bra avelsvärden och ger pigga och fina kalvar. För Tummen, som han kallas, är det första gången som han visar upp sig inför publik här på Elmia.

Under Elmia Lantbruk nästa vecka kommer en av sex utvalda elittjurar att koras till Sveriges mest robusta elittjur och ta hem utmärkelsen Sire-priset. Sire är en förkortning som står

Share

Bönder gör upp om bästa tiltan

Hård kamp om att få representera Östergötland i SM

Snart ska startskottet gå. Nu gäller det för bönderna att leverera sin hittills bästa plöjning.

SÖDERKÖPING (JB)

Strax utanför Söderköping ljuder motorer av 85 års utveckling. Åskådare har samlats för en nostalgitripp genom tidens traktorer. En kamp om att få representera Östergötland i 

Share

Trevlig gård med väl samlade ägor

Välkommen till Viggedala, Hannäs

Viggedala är en trevlig gård med ägorna väl samlade i ett skifte. Gården  ligger utefter en mindre allmän väg i det småbrutna landskapet i Hannäs socken. Ruin efter Hannäs äldsta kyrka ligger på en höjd strax söder om Hannäs nuvarande kyrka. Sommartid förekommer dop och friluftsgudstjänst där. Åtvidabergs församling försökte sälja 

Share

Kalla in Generaldirektören till riksdagen

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin måste komma till riksdagen för att förklara varför EU-stöden från 2015 ännu inte betalats ut till de svenska 

Share

Informativ småbrukardag i Fastebo

Jordbrukets betydelse för Sverige lyftes fram

På vagnen ser vi Stefan Thorslund, som tidigare varit ordförande för Småbrukarna i Östergötland, tillsammans med Magnus Oscarsson (KD), hans sekreterare Denice Cassel, samt Kicki Bruno som hade loppisförsäljning på Småbrukardagen.

VALDEMARSVIK (JB)

Föreningen Småbrukare i Östergötland hade i år sin traditionella sammandragning hos Ingela och Ulf Karlsson på gården Fastebo Nygärdet, strax norr om Valdemarsvik. Inte minst lyftes jordbrukets stora betydelse för Sverige fram av riksdagsman Magnus Oskarsson (KD), som var årets inbjudne talare.

Share

Dränera för optimal odlingsmark

Per Lindmark, Länsstyrelsen ger goda råd

Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken. En gröda kan vissna ner och dö på endast tre dagar om den står i vatten.

Östergötland (JB)

Förutsättning för en bra odlingsmark är dränering så balansen mellan vatten, växtnäring och syre i marken är god. Enligt Per Lindmark, hydrotekniker på lantbruksenheten Länsstyrelsen finns det även en miljöaspekt gällande dränering.

– Speciellt i många delar av Östergötland som har lerhaltiga områden. Är det dåligt dränerat rinner inte vattnet ner som det ska genom jordprofilen utan hittar egna vägar på ytan över marken. Det för i sin tur med sig lerpartiklar och fosfor ner till vattendrag och sedan vidare till sjöar, kanske till och med ut i Östersjön. Vilket är mycket negativt för miljön därför vill vi minska på ytavrinningen genom bra dränering av åkermark.

– För att få en bra verksamhet med produktion och stora skördar är det nödvändigt med en lagom vattenhalt i matjordslagret. Grödan behöver 50 procent, jord, 25 procent vatten och 25 procent luft. Om det försvinner luft och porerna enbart består av vatten då kvävs grödan. Utbytet mellan koldioxid och syrgas försvinner därför att varken koldioxid eller syrgas kan röra sig i vatten med någon större hastighet. En gröda kan vissna ner och dö på endast tre dagar om den står i vatten.

En annan aspekt på vattensjuka åkrar är bärigheten av maskiner. Är det för blött på åkern sker det en markpackning när lantbrukaren kör ut med sin traktor. Jorden blir packad och tät vilket i princip innebär en förstörd mark på längre sikt. En väldränerad jord innebär också en lägre torkningskostnad av tröskat spannmål med en jämnare torkning. Det behövs till och med mindre ogräsbekämpning om marken är dränerad.

Med tanke på klimatförändingen så kommer det bli en längre odlingssäsong vilket också det gynnas av väldränerade åkrar.

– Finns det diken som ägs av två eller flera måste det bli en gemensam lösning hur diket ska skötas. Är intresset svagt från någon blir det den som är i mest behov av vattenavrinning som får göra exempelvis en rensning av diket själv. Även om det finns fler ägare till diket finns det inget som hindrar en enskild att utföra någon åtgärd även om det sker på annans mark. En lösning är att gå samman i en samfällighet, ett så kallat markavvattningsföretag, där kanske tio markägare underhåller och betalar utefter hur mycket nytta var och en har av diket.

En annan variant kan vara att den som är i stört behov av diket sköter allt på egen hand. Men då kommer vi in på juridiska frågor som är upparbetad sedan slutet av 1800-talet hur den här typen av frågor ska lösas. En lantbrukare kan få rådgivning av Greppa näringen gällande dränering och vattenfrågor.

– För vanlig täckdikning behövs inget tillstånd om det utförs med ledningar som är mindre dimensionerat än 300 millimeter vilket är den vanligaste dimensionen på slangarna. Markavvattning, där det grävs öppna diken för att på så sätt sänka vattenytan är förbjudet i Östergötland och kräver distans. Förbudet bygger på bevarandet av våtmarker så dessa inte påverkas negativt.

Täckdikning kostar mellan 20- 25 000 kronor hektar med dagens moderna maskiner. Jag ser det som en god investering och den åtgärd som görs håller i femtio år eller längre. Täckdikning är företagsmässigt mycket bra, både för goda skördar men också för miljön. Det finns dock inget ekonomiskt stöd att få gällande täckdikning.

– Intresset för skötsel av diken och täckdikning har ökat under de senaste fem åren. Det gjordes väldigt mycket dikningsåtgärder av framför allt av markavvattningsföretag som bildades under 1800-talet och fram till 1950. Sedan bildades inga nya företag men intresset och kunskapen fanns sedan tidigare. Därefter gjordes inga större åtgärder utan det blev en svacka men sedan har vi sett att de anläggningar som gjordes under 1940- och 1950-talet inte längre klarar av översvämningar. Därmed har intresset och viljan att täckdika ökat men utredningar har visat att det inte hålls jämna steg med förfallet därför behövs det utföras åtgärder varje år för det ska ske en förbättring.

I Sverigeperspektiv kan jag nog påstå att diken är eftersatt på många ställen. Regelbundna och konsekventa rensning har inte utförts på rätt sätt, avslutar Per Lindmark.

Text: CARINA LARSSON Bild: PIXHILL.com

Share

Ett tufft år för svenska bönder

Att överlagra, inventera och planera kan förebygga kriser

Nyfikna kalvar på Åby gård med Bengt Johansson, mjölkbonde i Västra Husby.

SÖDERKÖPING (JB)

Efter år av svåra tider får bönderna möta ännu ett slag. Extremtorkan ställer till det på gårdar runt om i landet. 

År 2018 är för Sverige ett år att minnas. Överallt har man under sommaren kunnat se

Share