Energirådgivning finns i 287 kommuner av 290
Robert Klasson är en av två energirådgivare i Linköpings kommun.
LINKÖPING (JB)
Energirådgivning finns inom de flesta av Sveriges kommuner och har funnits i snart fyrtio år i varierande form. Cirka 287 kommuner av 290 har energirådgivning antingen i egen regi eller enligt en samarbetsmodell. Linköping har två energirådgivare och delar ansvarsområde med Kinda.
Robert Klasson är anställd som energirådgivare vid Linköpings kommun. En energirådgivare har till uppgift att ge information om hur man kan minska energianvändningen men också om att höja kompetensen hos de som söker råd.
– Det är fortfarande många som inte vet att vi finns. Vi erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning inom energi till företag, privatpersoner och föreningar. Vi är två rådgivare och vi kan nås per telefon eller e-post och vi har även en hemsida. En del information finns på hemsidan. Vi anordnar också utåtriktade aktiviteter som föreläsningar, seminarier, mindre mässor och informationskvällar om energi. Det vanligaste som folk frågar oss om är solceller, informerar Robert.
Solel står för en ganska liten andel än så länge. I Sverige står solenergi för cirka 0,4 procent av elanvändningen, enligt statistik från 2018. I Tyskland är siffrorna 7,9 procent. Utvecklingstakten går från väldigt låga nivåer men växer väldigt snabbt år från år. Solceller lär förändra världen framöver och det kommer att byggas mer och mer solcellsanläggningar.
– Om man vill producera egen el så är det lättast idag att göra det med solceller. Regelverket har anpassats. De företagare som varit bäst på att investera i egna solcellsanläggningar är lantbrukarna. De är väldigt teknikintresserade och är långsiktiga i sina investeringar, så därför har de varit ganska tidigt ute att satsa på egna solcellsanläggningar.
Robert fortsätter att berätta att även om vi i Sverige inte har så mycket sol som längre söderut, finns det fortfarande bra förutsättningar för solceller här. Problemet är att vi har solen mest under sommarhalvåret när vi har ett mindre värmebehov samt en lägre elanvändning. Så fort anläggningen producerar mer el än vi använder så säljer man överskottet och elen används någon annanstans.
Alf Wesik och Carolina Ericsson, Björksnäs gård i Kisa, hade i några års tid väntat på att effekten på solcellerna skulle gå upp och priset gå ned, innan de investerade i en nyckelfärdig solcellsanläggning.
– Det kan man vänta hur länge som helst på, men någon gång måste man ändå slå till. När dessutom bidragspengar började sina, tyckte vi att det var dags. Vi kalkylerar dock inte med något bidrag alls, utan får vi det så blir det en glad överraskning. Vi räknar med besked inom det närmaste halvåret, berättar Alf.
Att bygga en sådan här anläggning verkade ganska enkelt, konstaterar han, men när man sätter sig in i något så dyker det ofta upp flera frågetecken, och att det då kan vara bra att diskutera en del frågor med någon helt oberoende. Alf fick kontakt med Energirådgivningen och Robert Klasson, som hjälpte till med att reda ut de tekniska begreppen på ett begripligt sätt.
– Alla andra har intresse åt det ena eller andra hållet. Antingen är det en leverantör som vill sälja en anläggning eller något elbolag som vill leverera el till oss här på gården – så det var ju den största vinsten, att ha en oberoende part. Vi har monterat en något större anläggning än vad 63 A-säkringen tillåter, men Robert hjälpte oss att få igenom önskemålet. De 30 – 40 dagar på året när det är stekande sol, stryps produktionen till godkända nivåer, men övriga dagar, när det är molnigt körs hela anläggningen, varvid payofftiden enligt leverantören Vattenfalls kalkyler har kunnat minska från nio år, till cirka sju och ett halvt.
Alf berättar avslutningsvis om att nästa steg är att lagra överskottet – men att det får vänta några år tills tekniken utvecklats och prisbilden sjunkit.
Text och bild: AGNETA ÖSTLUND
