Värmlands läns luftvårdsförbund bjöd in till öppna föreläsningar om luften i Värmland

Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen berättade om arbetet med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen.

KARLSTAD (VB)

Den 19 april var det dags för Värmlands läns luftvårdsförbunds årsmöte. Man bjöd in medlemmar, allmänhet och media att lyssna på föreläsningar och redovisning av luft- och vattenmätningar i Värmland. Föreläsningarna hölls på Karlstads bibliotekshus och avslutades med ett studiebesök på Karlstad Energi AB, Hedenverket och den nya biobränslepannan.

Per Erik Karlsson, Svenska Miljöinstitutet, Göteborg, inledde föreläsningarna med en redovisning och utvärdering av mätningar av luftföroreningar och markvattnets kvalitet som genomförts på uppdrag av Värmlands läns luftvårdsförbund.

I slutet av 1960-talet uppmärksammades problemet med försurning för första gången i Sverige, med fokus framförallt på försurade sjöar och fiskdöd. I början av 1980-talet tillkom frågan om skogsdöd. Detta bidrog till starten på Krondroppsnätet 1985 vars syfte var övervakning av nedfall och markvattenkvalitet i skogarna. Med krondropp menas nederbörd som har passerat genom trädkronorna till marken.

Krondroppsnätet omfattar idag 62 ytor i Sverige från Skåne till Norrland. Här mäts lufthalter, våtdisposition, torrdisposition, krondropp och markvattenkemi. Ett stort antal ämnen mäts, bland annat svavel- och kväveföreningar som har stor betydelse för försurnings- och övergödningsproblematiken.

I Värmland finns tre provytor, från Transtrandsberget i norr, Blåbärskullen och till Södra Averstad längst i söder.

Mätningarna har visat att svavelnedfallet i Sverige har minskat med mer än 80 procent de senaste 20 åren, i takt med Europas minskade svavelutsläpp.

Svavelnedfallet i Värmland har enligt Per Erik Karlsson minskat upp till 95 procent i takt med minskade tillstånd för svavelutsläpp i länder var utsläpp tidigare påverkat Sverige. Som exempel gav Per Erik fartygstrafiken vars tillstånd för utsläpp på grund av fartygsbränsle har minskat.

Trots den kraftiga minskningen av svavelnedfallet är sjöar och skogar fortfarande sura i stora delar av Sverige och återhämtningen kommer att ta tid. En faktor som enligt Svenska miljöinstitutet kan försena återhämtningen är det ökade uttaget av biomassa från skogen i form av grenar och toppar, så kallat grot.

I skogar med överskott av kväve kan återhämtningen försenas mer.

Markvattenmätningar inom Krondroppsnätet visar att det inom flera områden, framförallt i sydvästra Sverige, finns mer kväve än vad skogsekosystemet kan ta upp. Enligt Per Erik Karlsson har kvävenedfallet i Värmland minskat med en statistiskt säkerställd nedgång med cirka 30 procent.

– Södra Värmland överskrider fortfarande gränser och detta skulle på sikt kunna påverka till exempel förekomst av blåbär, då det börjar växa gräs istället för blåbärsris, berättade Per Erik.

Skogsstyrelsen arbetar med att motverka skogsbrukets försurning och det sker i första hand genom askåterföring till skogen. Detta berättade Stefan Andersson, markspecialist på Skogsstyrelsen mera om.

För att bibehålla skogsmarkens näringsbalans menade Stefan Andersson att uttag av grot bör kompenseras genom återföring av aska före, i samband med eller efter uttaget. Askåterföring bör alltid ske om grot tas ut på starkt försurad mark och torvmark. På övriga marker bör aska återförenas om uttag av avverkningsrätter görs i större omfattning.

Spridningsbar askprodukt bör huvudsakligen komma från skogsbränsle eller rent träbränsle. Den ska vara härdad. Den bör innehålla näringsämnen i tillräcklig mängd men får inte innehålla för höga halter av tungmetaller eller andra giftiga ämnen och föroreningar. Stefan Andersson berättade vidare att askan ska spridas så jämnt som möjligt och att man ska undvika markskador och skador på träd.

Man ska tillämpa skyddzon vid exempelvis vattendrag, fornlämningar och bebyggelse. Spridning under perioder med hög avrinning ska göras så att näringsämnen inte riskerar hamna i sjöar eller vattendrag samt att aska som sprids på färska hyggen ska vara extra väl härdad.

– Askåtetföringen till skogen är stabil i Sverige men vi har en sämre balans i Värmland och Skogsstyrelsen jobbar med den här frågan i Värmland, sa Stefan Andersson.

Eftermiddagen avslutades med ett studiebesök på Hedenverken och en visning av den nya biobränslepannan Heden 3 som är ett fliseldat kraftvärmeverk. Till största delen eldas här grotflis och all aska från Heden 2 och 3 återförs till de Värmländska skogarna.

Värmlands läns luftvårdsförbund är en ideell förening som består av 50 medlemsorganisationer, företag, kommuner och myndigheter, som har intresse i luftkvalitetsfrågor i Värmlands län.

Text och bild: PERNILLA SVANG WALLBOM