Air condition är ett nytt nyckelord
Mjuka vattensängar för korna där man kan använda kylsystem på sommaren ska höja djurens välbefinnande. En värmeväxlare kan värma upp ett annat utrymme med värmen från korna.
LANTBRUK (JB)
Mycket handlar om precisionsodling när man talar om ny teknik inom lantbruket. Vad som är minst lika spännande är den nya tekniken för djurvälfärd.
Det pratas mycket om ny teknik och AI. Hur det ser ut med sådant inom jordbruket och vad man kan förvänta sig bli verklighet och spritt i närtid har inget enkelt svar. Precisionsodling är ett välkänt område, men även inom djurvälfärd händer mycket. Forskarna Per Frankelius och Karolina Muhrman (se även sidan 4) kommenterar och reder ut en del av detta.
Karolina tar upp något som delvis redan är ganska allmänt och det är ny teknik för djurvälfärd.
– Inom djurhållningen är det en explosion av AI-applikationer för djurvälfärd för att snabbt upptäcka om de inte idisslar som de ska, om de inte rör sig som de ska, om kalvar inte suger med rätt frekvens och så vidare.
– Det finns en AI-applikation som vet exakt hur länge en kalv ska suga, och med vilken styrka, för att må bra och för att det ska vara en optimalt mängd för magen. Mjölk – automaten ställs in individuellt.
All teknik som är på djursidan har i princip har något djurvälfärdsfokus. Ibland kan det vara något arbetsmiljöfokus. Tvättrobotar och utfodringssystem är exempel på sådana. Annars är det absolut fokus på hur djuren ska få det bättre.
– Mjuka vattensängar för korna där man kan använda kylsystem på sommaren. Kallt vatten leds genom bäddarna och man har det som en värmeväxlare så man kan värma upp ett annat utrymme med värmen från korna.
Korna, i synnerhet höglakterande, är faktiskt känsliga för värme. Systemen för svalka kan vara rejält avancerade med ventilation, rör i båsen, fläktar i rören och så vidare.
Om de här nyheterna slår igenom generellt eller om de kommer finnas på ett fåtal gårdar återstår att se, men:
– Alla kommer inte bygga om ladugården och sätta rör med ventilation. Det tror jag är ganska långt bort för många, även om det funnits i många år.
– När det gäller övervakningstaggar av olika slag så känns det som att de är på bra inmarsch. Många har redan något sådant så man har rätt mycket koll. Att sätta taggar som kan mäta lite mer är inte ett jättestort steg och inte en enorm investering som att bygga om hela ladugården. Nu har ju de stora mjölkgårdarna redan många gånger väldigt sköna bäddar.
– De enklare lösningarna med taggar tror jag kommer slå igenom och redan har slagit igenom till en viss del. Sådant som kräver mångmiljoninvesteringar, det måste hålla. Att sätta taggar på några kor är en förhållandevis liten investering jämfört med att investera i nya stora maskiner.
För grisarna har man också system. Det finns lampor med en sensor som känner av om det är en kulting eller en vuxen. De gamla värmelamporna är av eller på till skillnad mot de nya som reglerar klimatet hela tiden så det blir exakt rätt.
– Air condition är ju ett nytt nyckelord i lantbruksbranschen, säger Per Frankelius.
Han nämner ytterligare aspekter av den nya tekniken inom djurhållning:
– Ett annat system är att om man har en massa data i ett stall där man kanske har tio personer som jobbar där och kanske pratar olika språk, så har det utvecklats ett system där man kan ställa en fråga om vad något innebär. Systemet plockar inte bara upp data utan också grundläggande djurhållningskunskap som man får serverat på det språk man önskar.
Ett annat exempel kommer vilda djur till del:
– När man åker med en slåttermaskin så gömmer sig ofta rådjur på fältet. Nu har man knäckt koden och kan detektera rådjurskid. A: rädda det vilda djuret. B: slippa att lantbruksdjuren får kadaver i fodret.
– Det är fruktansvärt att råka köra ihjäl rådjurskid med slåttermaskiner. Det finns ingen människa på planeten som kan vara emot sådan teknik.
Text och bild: BO BÄCKMAN
