Många lantbruk går över till planlagertork
Med varmluftstillsats kan man torka även vid höga vattenhalter.
SVERIGE (JB)
Årets skördesäsong har varit blöt och besvärlig i stora delar av landet, något som verkligen har satt press på spannmålslogistiken ute på gårdarna. Mottagning och mellanlagring av våt… spannmål blir då en viktig aspekt för att kunna hålla allt rullande.
När stora volymer våt vara från fältet kommer in på gården, måste det hanteras utan skador och nedklassning av spannmålen. När vattenhalterna är höga innebär det en utmaning för lantbrukarna. Det krävs att både kunna ta emot, lagra och torka stora volymer.
En torkkonstruktion som på senare år fått mer spridning är planlagertork. Det är en tork som utgörs av ett körbart golv med luftkanaler nedgjutna i betonggolv. En avgörande fördel med denna typ av tork är dess mångsidighet. Samma anläggning kan fylla flera funktioner under skörd och efter säsong. Den kan användas som lager och torkning för spannmål, gräsfrö, oljeväxter men även andra varor som halm, ved eller flis.
När planlagertorken står tom fungerar den även som ett lager för maskiner eller redskap. Mångsidigheten blir därigenom en investering som passar olika typer av lantbruksföretag, oavsett produktion och storlek.
Med en planlagertork (benämns även universaltork) kan man både lufta och torka varan som lastats in, med eller utan varmluft. Det innebär en flexibilitet som är värdefull under svåra förhållanden. En planlagertork byggd i anslutning till en konventionell sats/kontinuerlig tork gör så att de båda anläggningarna kompletterar varandra.
Planlagertorken kan fungera som en tork i sig själv, och kan även fungera som luftningsficka med hög kapacitet framför varmluftstorken. Den fungerar även som lager med kylning för torkad vara.
Våt spannmål inne i planlagertorken kan ligga och luftas under längre tid. Det gör även varan jämnare och lättare att torka. I och med att luftningen är inbyggd i golvet undgås momentet att montera och flytta runt spjut eller rör i spannmålen för luftning, i exempelvis en maskinhall med gjutet golv. Det snabbar upp både mottagning och utlastning.
Denna konstruktion har en svårslagen mottagningskapacitet. I stället för att ha vagnar stående i väntan på att tippa eller att fylla upp våt- eller luftningsfickor med begränsad volym inför torkning, är det bara att backa in, tippa och därefter hantera med lastmaskin.
Med värmetillsats kan planlagertorken hantera våt spannmål med vattenhalter på över 20 procent till lagringsduglighet. Med omrörare kan torktiden för stora volymer spannmål minskas till bara ett dygn med cirka 1 kW värmetillsats per ton. Vid höga vattenhalter uppåt 30 procent kan den snabbt få ner det till runt 20 procent efter inlastning för att göra varan mer hanterbar inför torkning.
Den varsamma luftningen under torkprocessen, antingen i plantorken eller framför konventionell tork, är skonsam för spannmålets falltal. Hö och halm i form av exempelvis storbalar kan med fördel torkas i planlagertorken utan större svårigheter.
Sett till mängden spannmål som hanteras i en planlagertork, är det en väldigt ekonomisk lösning. Investeringskostnaden per ton är avsevärt lägre än andra sätt att bygga för tork och lagring, och värdet ligger också i att byggnaden i sig har stort alternativvärde. En kostnad runt 2 500–3 500 kronor per ton för en ny hall med planlagertork är rimligt i de fall endast en omgång torkas och lagras per säsong. Om flera satser körs faller kostnaden per ton då större volymer hanteras med samma kapitalkostnad. Kostnaden betalar tillbaka sig förvånansvärt snabbt, genom möjligheten att kunna lagra och sälja spannmål under eftersäsong.
I många fall betalar sig investeringen på sju till åtta år vilket kan vara en lockande lösning för det nystartade företaget eller för gården som vill utöka sin kapacitet.
En trettio år gammal planlagertork beräknas ha ett restvärde av cirka 60 procent vilket kan jämföras med omrörarsilos och traditionella torkar som oftast har ett betydligt lägre restvärde, om ens något alls.
