Ökad finansiering möjliggör oberoende kunskap och opartiska försöksresultat
Fältförsöken får en allt viktigare roll i en orolig värld, och nu ökas finansieringen. Bild: HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET
SVERIGE (JB)
De senaste årens katastrofer i form av krig, klimatförändringar och pandemi har aktualiserat frågan kring svensk matproduktion. Svensk växtodling behöver öka och bli mer robust… och ett viktigt verktyg är fältförsöksverksamheten som nu har större betydelse än någonsin.
Varje år utför Hushållningssällskapen officiella försök, så kallade Sverigeförsöken. Dessa försök basfinansieras genom Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF, den samlade växtodlingshandeln samt Hushållningssällskapen. Sverigeförsöken presenteras årligen i försöksböcker och på sverigeforsoken.se. De oberoende fältförsöken utförs i hela landet och är en viktig del av svensk lantbruksforskning.
Fältförsöken är en väl utvecklad försöksverksamhet med 13 försöksstationer i hela Sverige. Den stora spridningen av försöksstationerna gör att man har en lokal förankring kopplad till lantbrukarnas odlingsförutsättningar och specialiseringar. Fokus ligger på att utföra försök med hög vetenskaplig kvalitet i alla tänkbara grödor: från vall, spannmål, oljeväxter, sockerbetor, baljväxter (inkl. sojabönor) och potatis till fruktodling och frilandsgrönsaker, såsom lök, morötter och kålväxter.
Nu höjer Stiftelsen Lantbruksforskning basfinansieringen till Sverigeförsöken från tio miljoner till tolv miljoner kronor per år under sex år, vilket möjliggör större fokus på svenska växtodlingsförhållanden och utvecklingen av svenskt lantbruk i en orolig värld.
– Fältförsöken är en otroligt viktig del i att presentera opartiska försöksresultat som baseras på näringens behov. Det gläder mig att vi kan höja basfinansieringen och därmed stärka Sverigeförsöken och i förlängningen svenskt lantbruk. Vi utmanar nu andra forskningsfinansiärer att vara med och växla upp denna satsning. Med en större budget kan försök göras inom en större geografi och på flera olika grödor som kommer att bli allt viktigare framöver, säger Mathilda Hollertz, vd för Stiftelsen Lantbruksforskning.
Ökad finansiering skapar större möjligheter att stärka kunskapen kring de utvecklingsfrågor som idag är högaktuella, bland annat förändrade växtförhållanden, skadegörare och nya grödor. Ett varmare klimat i Europa innebär stora utmaningar för svenska lantbrukare, men också möjligheter vi tidigare saknat. Kriget i Ukraina med stängda gränser till följd är ytterligare en faktor om belyser Sveriges utsatthet.
– Vi behöver arbeta aktivt för att Sverige ska klara sin egen livsmedelsförsörjning. Där är oberoende kunskap och opartiska försöksresultat avgörande. Samtidigt har den statliga finansieringen av fältförsök minskat och därmed antalet fältförsök. Lantbruket har själva gått in och finansierat kvarvarande försök och vi hoppas att regeringen ser vikten av att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning på ett hållbart sätt och matchar näringens finansiering, säger Bo Selerud, förbundsdirektör på Hushållningssällskapens Förbund.
Text: TOBIAS PETTERSSON
