Arealen åkermark i Sverige minskar stadigt sedan många decennier tillbaka.
Under perioden 2016 – 2020 exploaterades i Sverige drygt 3 000 hektar jordbruksmark, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna. Störst exploatering har skett i Skåne. Byggande av bostäder är den främsta orsaken till att jordbruksmark exploateras.
Arealen åkermark i Sverige minskar stadigt sedan många decennier tillbaka. Mellan åren 2016 och 2020 minskade åkerarealen ytterligare med totalt drygt 30 000 hektar. Av dessa var det cirka 3000 hektar som försvann på grund av exploatering, det vill säga att man bygger hus, vägar och järnvägar på den.
Jordbruksmark försvinner också därför att man väljer att inte bruka den. Den växer då igen och blir skog. Skillnaden är att den marken kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller inte den jordbruksmark som försvunnit på grund av exploatering.
– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar. Den här rapporten ger kommunerna en möjlighet att öka sin kunskap om jordbruksmark och exploatering, säger utredaren John Andersson.
En större del av exploateringen har bestått av byggande av bostäder kring landets tätorter än under tidigare perioder. Samtidigt fortsätter trenden att mindre arealer tas i anspråk för byggande av vägar eller järnvägar.
Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett under perioden, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats. Det är en ökning från ungefär 70 hektar under föregående period.
Källa: Jordbruksverket
