Forskare har hittat genetiska markörer för resistens
Veteplanta angripen av svartpricksjuka. Bild: MAGNUS KARLSSON
SVERIGE (JB)
Forskare vid SLU har utvärderat 175 olika slags höstvete och har tagit fram ett protokoll som kan användas i kommersiell veteförädling för att utvärdera förmågan att stå emot svartpricksjuka. Denna sjukdom orsakas av svampen Zymoseptoria tritici och kan ge stora skördeförluster, särskilt regniga somrar.
– Genom att granska vetets DNA har vi hittat genetiska markörer för resistens mot sjukdomen som är användbara inom veteförädlingen. Det insamlade växtmaterialet, metoden och resultaten har redan börjat användas i Lantmännens växtförädlingsprogram för vete och kommer att ge en mer motståndskraftig gröda som minskar behovet av kemiska växtskyddsmedel, säger Aakash Chawade, docent vid institutionen för växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och en av forskarna bakom studien.
Resultaten har nyss publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Genetics. Detta är bara ett av många resultat från forskningsprojektet Resistensförädling för friska grödor, som drivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor.
Forskare och experter inom näringslivet tittar på olika allvarliga sjukdomar, orsakade av patogener (svampar, virus, bakterier etc) som drabbar vete, potatis, ärt, sockerbeta och rödklöver. Målet är att hitta sätt att få fram friskare och mer motståndskraftiga grödor för svenska förhållanden. Syftet är en mer konkurrenskraftig och hållbar odling av livsmedelsgrödor.
Projektet har pågått sedan 2019 och engagerar fler än 30 personer från universitet och näringsliv.
– Växtsorter som har en inre motståndskraft – resistens eller tolerans – mot sjukdomar är en nyckel för en framtida hållbar växtodling. Vårt projekt tar fram kunskap och metoder som gör att vi kan få fram denna motståndskraft i våra grödor snabbare och effektivare när vi förädlar dem. Vi ligger olika långt framme inom olika grödor och sjukdomar. När det gäller rotröta i rödklöver är vi faktiskt inte ens säkra på vilken patogen som ligger bakom, så nu inventerar forskarna vilka svampar som finns i de sjuka rötterna, säger Magnus Karlsson, projektkoordinator och docent vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.
– Resistensförädling ger möjligheter att sätta mat på bordet med mindre bekämpningsmedelsinsatser. Vi ska komma ihåg att det finns viktiga anledningar till att man utvecklar växtskyddsmedel. Växtsjukdomar kan både göra så att man inte får någon skörd och att skörden blir oanvändbar på grund av gifter eller dålig smak. Gödning och växtskyddsmedel var en revolution när de kom. Men bekämpningsmedlen har också baksidor som vi alla känner till, och därför är det viktigt att utveckla nya metoder för att skydda våra grödor och trygga matproduktionen. Patogenerna kämpar också emot; de utvecklas snabbt med sina korta livscykler och försöker ta sig runt skyddet. Vi måste jobba kontinuerligt med detta; vi blir aldrig färdiga med resistensförädling, säger Tina Henriksson, projektkoordinator och växtförädlare vid Lantmännen.
Mer om vetestudien, rödklöverstudien och flera andra resultat från det stora forskningsprojektet Resistensförädling för friska grödor presenteras på ett öppet digitalt seminarium den 28 maj. Seminariet ges på engelska och riktar sig främst till forskare, företag och media, men är öppet för alla som vill delta. Partners i projektet är SLU, Lantmännen, Findus, MariboHilleshög, Sveriges Stärkelseproducenter och Potatisodlarna.
